Sida 190
1838
Kungagunstling blef Kungahatare.
En ombytlig herre.
Sällan har nägon blifvit född med vackrare anlag af naturen än M. J. Crusenstolpe, son af vice Presidenten i Göta Hofrätt, J. M. Crusenstolpe.
Efter att hafva vid Lunds Universitet genomgått de akademiska studierna och Hofrättsexamen, engagerade han sig i Justitierevisionen som extra ordinarie. Som sådan hade han det étourderie att begära audiens hos Konung Carl Johan för att presentera för honom en broschyr, som han skrifvit. Carl Johan beviljade den begärda audiensen. Crusen-stolpes lätthet att uttrycka sig i förening med hans sydländska utseende behagade Konungen mycket, och audiensen räckte länge. Snart förnyades den, och en gång vid bortgåendet befallde Konungen honom till middag samma dag.
— Vid middagen hände sig, att Konungen tog Crusenstolpe vid handen och presenterade honom för Drottningen med dessa ord: »Madame! Se här en ung man, som kan aspirera på allt.»
Crusenstolpe saknade alldeles den ihärdighet, som är nödvändig, om man skall kunna sköta en trägen tjänst. När han blef Assessor i Hofrätten, skötte han denna tjenst med mycken ifver, men det räckte icke länge; snart svalnade nitet, och han fann tj ensten odräglig.
Crusenstolpe hade en liten enskild förmögenhet. Vid 30 års ålder gifte han sig med sin kusin, en Fröken T. Palmstruch, och fick med henne äfven något. Hon hade en bror. Löjtnant Palmstruch, som dog helt ung, då äfven hans förmögenhet tillföll Crusenstolpe. Genom sin lättsinnighet förstörde han snart icke allenast allt detta, utan äfven allt hvad svärmodern egde och blef för skuld insatt på Gäldstugan.
Crusenstolpe hade trott, att genom den stora ynnest, hvaruti han stod hos Konungen, skulle han alltid ha sin fulla utkomst för sig och familj antingen genom någon indräktig tjenstebefattning eller på annat sätt, och att han således icke behöfde hushålla med sina egna tillgångar.
När han nu fann, att han häruti bedragit sig, beslöt han att alldeles kasta om; och han var således icke väl ut-sluppen från Gäldstugan, förrän han uppträdde som oppositionsman emot Regeringen.
Den mannen har förstört min historia.
Carl XIV Johan.
Crusenstolpe borde först ha spö, och sedan komma in i Svenska Academien.
Hans Järta.
*
Denna litteratur är skandalens. Ordet är slägt med vårt skända, och förenämnde litteratur således p& Svenska: det skändliga skrift-ställeriet.
Erik Gustaf Geijer.
Det var hos honom en stor missräkning, att Oppositionspartiet, som ganska väl kände hans lättsinne och ostadighet, icke brydde sig om honom, och han stod nu på den punkten att hafva förlorat förtroendet hos alla partier. Det återstod för honom icke annat parti än att blifva skriftställare. Hans broschyrer utmärkte sig merendels för ohejdade utfall mot Carl Johan och Grefve M. Brahe, hvilket icke lände honom till heder efter alla de välgärningar, han af dem åtnjutit, och nedsatte honom mycket i hederligt folks aktning.
Georg Ulf sparre.
Crusenstolpe åtalas för Majestätsbrott.
Tryckfrihetsmålet mot »Ställningar och Förhållanden» var den 30 April före i Stads Kämnersrätten. Aktor ämnar åtala assessor Crusenstolpe efter 5 Kap. 1 § Missgern. Balken som handlar om lasteligt tal emot Konungen.
Det åtalade stället.
--------På det att ingenting skulle
fattas ens i draperiet af Konseljens obehöriga förfarande uti detta befordringsmål, är, enligt Stats-Tidningens uppgift. Herr Hof-Marskalken Fleming befordrad till Major i Svea Lif Garde d. 28:desistl. Januari. Almanackan utvisar, att d. 28 i år inföll på — en Söndag. Således ett Sabbatsbrott på köpet! Nog vet jag, det Skriften tillåter att på Söndagarne draga oxen ur brunnen; men befordringar af Hofvets dignitärer höra till en helt annan kategori. Konseljen, som säkert inser detta utan förestafning, har sålunda vid detta tillfälle brutit snart sagdt både emot Guds och verldslig och
konstitutionell lag —-------
M. J. Crusenstolpe.
Ett egendomligt regeringssätt.
Grefve M. Brahes utnämningsmemorial var dateradt den 28 Januari — Konungens namnsdag. Antagligen har Grefve Brahe denna dag haft enskild föredragning i Konungens sängkammare, då H. Maj:t godkänt Brahes förslag. Men egendomligt är, att när utnämningarna först fingo laga kraft genom att föredragas och af göras i Konseljen d. 2 Februari, Statsrådets ledamöter utan i protokollet synlig reservation läto en dylik oformlighet passera, som att fullmakterna skulle antedateras 5 dagar.
En skicklig skandalskrifvare.
Då Crusenstolpe skrifvit om Konseljen, att en utnämning, den han ansåg alldeles orättvis, skett på en Söndag och konseljen derigenom begått Sabbatsbrott och således brutit emot både Gudomlig och mensklig lag, trodde sig Konseljens ledamöter, samt Hofkansler von Hart-mansdorff kunna göra sak med Crusenstolpe, till hvilken de länge haft ett gott öga för hans retsamma skrifveri.
C. A. Breitholtz.
Källa: Project Runeberg ·