Sida 353
1859
Rote-Skolmästaren Rudenschöld.
Alt f. d. Capitaiucn
Grefve Torsten Rudenschöld
slilla afled i (Jpsiila den 27 Maj 1850 kl. \ e. in., i en alder af (II är, 1 män. och 28 dagar, lillkännagifves, enligt don aflid-nes eget anordnande, endast pä detta sfill släglingår ocl» vfinner.
Kunskap äiven åt den fattigaste.
Den sorgliga underrättelsen har an-ländt, att Grefve Torsten Rudenschöld aflidit i Upsala, sistl. gårdags eftermiddag, efter en lång och tärande sjukdom.
För honom var döden helt säkert kär och önskad. Mer än en gång längtade han efter hvila. Det var honom alltid en tröst att anföra en gammal arbetares ord: »ju besvärligare resan, desto ljufligare framkomsten till hamnen». Och denna önskade hamn har han nu nått, efter en lefnad, rik på sällhet, men ock på oro och möda.
Fäderneslandet har i Grefve Torsten Rudenschöld förlorat en af sina ädlaste män. Ty få äro de, hvilkas hjertan klappat så varmt som hans för svenska folket. För folkets välfärd brann hans håg, i önskningar och böner, i rastlösa sträfvanden. Och denna välfärd sökte han först och sist uti uppfostran, i undervisning. Så blef Folkundervisningen det mål, som nästan uteslutande upptog alla hans tankar under de sista 15 åren af hans lif. Hvad han i detta sitt slutliga kall troget verkat, skall först framtiden rått klart fatta, ty först då skola de frön han nedlagt, hafva hunnit skjuta brodd, växa upp och bära frukt. Det är den frukten, som skall blifva välsignelsen af hans lif och verksamhet och bereda honom ett varaktigt minne hos »Svenska folkets barn», hvilka han så högt älskat.
Och annat pris sökte han icke; ty under det han aldrig fruktade att framställa sin person då det var nödigt för den sak han omfattade, så önskade han ingenting högre än att få vara obemärkt. Jo, ett önskade han högst af allt: att få sjelf såsom ett barn slutas i den himmelske Fadrens famn och der fira återseendet med de kära förut bortgångne.
Han har, det kan i sanning sägas, kämpat en god kamp. Och det är icke
Torsten Rudenschöld.
Grefve Torsten Rudenschöld
föddes 30 Mars 1798 i Nerike. Studerade i Upsala och ägnade sig först åt det militära yrket, men tog afsked ur krigs-tjensten med kaptens rang 1824; derefter egnade han sig åt jordbrukarverk-samhet men måste på grund af ekonomiska svårigheter lemna sitt gods. Flyttade 1843 till sin äldre broder på Leckö kungsgård och började der sin lärarverksamhet. Först på kungsgården och sedermera i hela Otterstads församling, der han inrättade sina s. k. rote-skolor mellan hvilka han vandrade och på de olika orterna utöfvade sin lärarverksamhet. 1853 erhöll han anslag från Riksdagen för resor i landet till folk-skoleundervisningens främjande. Och 1858 erhöll R. en lifstidspension af Riksdagen på 2,000 R:dr rmt.
Vid Grefve Torsten Rudenschölds graf.
Bort Du gått, Du ädle man Till bästa Fadershuset.
Största lyckan här Du fann:
Bland »Folket» sprida ljuset.
blott den sonliga vördning, utan en röst utur nationens hjerta, som uttalar hels-ningen af frid och välsignelse öfver den ädle kämpens stoft!
S. A. Hedlund.
Göteborgs Handels* och Sjöfarts-Tidning.
Torsten Rudenschölds satser för Svenska Folkskolans praktiska ordnande:
Folkskolan bör förläggas eller ordnas så, att den utan undantag tillgängliggöres för alla inom skolåldern varande barn.
Undervisningen bör ordnas så:
att det kunskapsmått, som är för alla nödigt, äfven må kunna blifva allas tillhörighet;
att läraren vid undervisningens hand-hafvande alltid måste kunna stå i omedelbar beröring med hvarje skolbarn särskildt;
att läraren aldrig må handhafva mer än ett undervisningsämne i sender;
att af äldre mera försigkomne skolbarn må vid behof i anspråk tagas den biträdande lärarekraft, hvarmed de, utan egen skadebringande tidsförlust kunna vara de mindre försigkomne till hjelp;
att tillräcklig vigt må läggas vid bibringandet af säker, felfri och fulländad renläsning, innan utanläs-ning tillätes;
att, med undantag af lärarens tilltal, barnens svar, deras läsning, enskild eller i chorus, absolut tystnad må råda i skolan; samt slutligen
att religions-undervisningen helt och hållet frånskiljes skolarbetets metodiska del.
Qvinnliga lärare i folkskolorna.
Af K. M:ts i Författningssamlingen intagna nådiga Kungörelser af den 21 Oktober innehåller den ena, att hvad i 1842 års Stadga om folkundervisningen och 1853 års nådiga Kungörelse finnes föreskrifvet i afseende på lärare i folkskolorna skall, med undantag af stadgandet angående förening af folkskollärare- och klockaretjenst, äfven ega tillämpning på qvinnor, hvilkas skicklighet blifvit vid något seminarium vederbörligen pröfvad och godkänd.
Källa: Project Runeberg ·