Sida 473
1871
och industriellt uppsving.
En interiör frdn gevärsfaktoriet i Eskilstuna.
Stearinljustillverkningen i Sverige.
Grosshandlaren L. J. Hierta har äran af att hafva infört tillverkningen af stearinljus i vårt land. År 1837 gjorde han ett besök i London, och fick då för första gången se ljus gjorda af stearin. Redan år 1838 började han, i liten skala tillverkningen af stearinljus i en nu ned-rifven lokal vid Liljeholmsbron på Södermalm i Stockholm. Efter några år flyttade han fabrikationen till en för ändamålet inköpt egendom vid Danviks-tull i Stockholm, men det gamla namnet på fabriken bibehölls, och Liljeholmens stearinljus åro nu kända äfven utom landets gränser. Utom denna fabrik, tillverkas stearinljus endast af två firmor i vårt land, Clara tekniska fabrik, som tillhör grosshandlaren Lars Montén, samt Kungsholms tekniska fabrik, som eges af firman Hylin & C:ni.
Göteborgs mekaniska verkstäder
hafva fått fullt upp att göra. Å Göteborgs och Lindholmens mekaniska verkstäder äro nemligen 15 större och mindre ångare beställda, deraf 4 för bolag i hufvudstaden. Dessutom äro under arbete flera kolbesparande maskiner, bestämda dels för äldre ångfartyg och dels för träfartyg, som byggas på åtskilliga varf inuti landet. En dylik maskin om 60 hästars kraft förfärdigas för ett skepp, som bygges å Gamla varfvet och hvilket blifvit såldt till Norge.
Sveriges första mejeriaktiebolag.
I Hedemöra stad har bildat sig ett mejeriaktiebolag, som har för afsigt att genom uppköpandet af mjölk uppbringa de enskilda ladugårdames af-kastning och derigenom höja jordbruket *i allmänhet» i denna trakt.
Bolaget i och för sig afser ingen egentlig vinst, blott befrämjandet af det nyttiga. Ett bestämt antal aktier är antaget till 25 rdr pr aktie. Mjölken betalas med 20 öre pr kanna. Hvar aktie-egare erhåller, om tillgångarne medge, 6 procent å hvar aktie. -Den egentliga nettovinsten fördelas på aktie-egare-mjölkleverantörer för att derigenom förmå dem att lemna största möjliga qvantum mjölk, då de alltid kunna påräkna lika god vinst genom
mejeribolagets försorg, som om de sjelfva skulle bekosta förädlandet af ett, åtminstone mindre qvantum mjölk.
Emmefors fabrik
för beredning af trämassa till papper är en ny storartad inrättning, hvars verksamhet börjadt i medlet af Juli 1870. Fabriken är belägen omkring 2 mil söder om Oscarshamn, helt nära allmänna landsvägen och på omkring % mils afstånd från köpingen Påskallavik. Läget synes således vara gynnsamt. Emmån, Smålands prydnad, drifver de tre turbiner, från hvilka utvecklas i oändlighet den kraft, som sätter tre komplicerade jättemaskiner i gång, förutom en mängd mindre, hvilkas uppgift är att afsåga träet och sålunda förbereda dess mottaglighet af de större.
Anläggningen, som tillhör herrar E. Callerström på Påskallavik och P. Kreuger i Kalmar, kostar färdig inemot
300.000 rdr.
Tillverkningen, som endast består af pappersmassa i pappform, är beräknad att uppgå till 10 till 12.000 centner årligen med en åtgång af 64.800 kub.-fot granträ. Då alla maskinerna äro i full gång, erfordras en arbetsstyrka af 40 å 45 personer.
Ar Norrland ett framtidsland ?
Den från riket utskeppade delen af 1869 års skörd har blifvit uppskattad till 37 *4 mill. rdr, och då före 1820 ingen utförsel alls egde rum af malen eller
omalen spannmål, är det i hög grad glädjande och löftesrikt, att landet nu i det hänseendet hunnit så långt. Värdet af Norrlands utförsel af skogsprodukter torde nu vara ungefärligen lika stor och vi hysa den tron, att Norrland äfven hädanefter bör kunna årligen deraf utföra för ett värde, fullt motsvarande hvad det öfriga Sverige kan komma att utföra i säd och mjöl.
Goda siffror för industrin.
Under året 1868 hax antalet fabriks-och manufakturinrättningar i riket uppgått till 2.217, och dervid ha varit anställda 30.242 arbetare. Tillverkningsvärdet har vid dessa inrättningar ut-utgjort 77.300.918 rdr, hvilket med
1.878.546 rdr understiger 1867 års enahanda värde. De vigtigaste fabriksgre-narna ha varit följande, med nedan angifna tillverkningsbelopp:
I) sockerraffinaderierna rdr 13.385.948 2) bomullsgarnspinne -rierna » 10.782.724 3) klädesfabrikerna.... » 8.617.401 4) mekaniska verkstäderna » 7.000.433 5) tobaksfabrikerna. . . » 6.129.758 6) pappersbruken » 4.173.248 7) läderfabrikerna » 4.099.982 8) glasbruken » 1.564.226 9) oljeslagerierna i-55i-95° 10) färgeriema » 1.348.198 11) såp- och tvålfabrikerna » 1.345.938 12) tändsticksfabrikerna. » 1.162.049 13) porslinsfabrikerna... » 1.008.092
Källa: Project Runeberg ·