Read Runeberg

Lefnadsminnen

Originalsida 103
Originalsida 103
Originalsida 102
Originalsida 103
102–103

102

This page has been proofread at least once. (diff) (history)

Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

IX.

Huru jag blef riksdagsman.

Den 23 Sept. 1887 skulle valet af 22 riksdagsmän

till Andra kammaren för Stockholm förrättas. Det

berodde på Stockholmsvalet, om frihancllarne eller

protektionisterna skulle utgöra majoriteten vid den

blifvande riksdagen. Striden var därför ganska het.

Protektionisterna föreslogo de moderata frihandlarne, att

de skilda grupperna skulle förena sig om en gemensam

lista, på hvilken frihandlarne skulle få uppsätta 15

namn och protektionisterna 7. Då frihandlarne svarade

ett bestämdt nej på denna förfrågan, beslöto

protektionisterna att sätta upp en ren protektionistlista.

Jag hade redan vid riksdagsmannavalet tre år före

detta blifvit tillfrågad, om jag ville mottaga

kandidatur, men svarat nej. Då jag detta oaktadt i sista hand

föreslogs som kandidat till ett prof v al, föll jag igenom

och slapp sålunda för den gången.

I början af 1887 sades mig, att »högern» tidigt

ämnade begynna förberedelserna till valet i höst och

att de önskade mitt namn pä listan. Jag svarade, att

jag ej kunde komma i fråga, då jag vore protektionist

och dessutom ej ville blifva riksdagsman, utan ägna

mina krafter åt mitt kall. »Skall jag», så föllo sig

orden, »blifva riksdagsman, så måste det ske på ett

Källa: Project Runeberg ·