103
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
sådant sätt, att jag inte vet ordet af, förr än jag blir
det, och detta är ju otänkbart.»
När Kongl. Maj:t upplöst Andra kammaren och
påbjudit nya val för att få utrönt, om landet verkligen ville
hafva tullskydd, och valen till den s. k. majriksdagen
som bäst förbereddes, kom redaktören för Stockholms
Dagblad, professor Montan till mig. Han frågade:
»Hur är det, du är ju frihandlare? Vi ville
nämligen gärna hafva en präst med på vår lista.»
»Jag är ingen partiman med afseende på denna
fråga», svarade jag, »men lutar starkt å
protektionis-men, och detta gör jag af tvenne skäl, För det första,
då alla andra stater skydda sig, kan jag ej förstå, att
icke äfven vi måste skydda oss; och för det andra,
jag har sett ända sedan flera år tillbaka, att då
landtbruket stått högt i Sverige, har allt stått högt, men
när landtbruket stått lågt, har allt stått lågt. Därför
är jag protektionist.»
Montan fann naturligen häraf, att jag ej passade
för frihandlarnes lista,
När agitationen pågick som värst för höstvalet,
var jag på landet. Ingen hade frågat mig, om jag
ville blifva riksdagsman, och ingen hade föreslagit mig
på de förberedande valmötena; jag var således
fullkomligt trygg, för att det ej vidare skulle blifva fråga
om min kandidatur. Den 17 Sept. på aftonen fick jag
bud, att någon ville tala med mig i telefonen. Det
var en af mina vänner, som frågade mig om jag visste,
att jag samma dag blifvit af protektionisternas
centralkomité uppsatt på den rena protektionistlistan. Jag
svarade:
»Det vet jag visst icke, men du vet ju, att jag
alls icke vill blifva riksdagsman, och jag anhåller att
bli utstruken.s
Källa: Project Runeberg ·