Sida 178
1922
Berömd efter sin död. Målaren Karl Isaksons utställning i Liljevalchs.
Karl Isakson. Efter en teckning av Edward Berggren.
Konstnärer.
I senaste Söndags-Nisse skriver en konstnär:
När en stor skald, som älskat, dör, anses det inte fair play, att offentliggöra Hans kärleksbrev, men om en stor målare går till Gud, får man göra vad som hälst. Jag, som kände Isaksson och höll av Honom, vet att Han nu — i bottenlös ilska nickar S:t Peter danska skallar i sina fruktlösa försök att komma ut från himlen — och ned »för at lave ballade» på Liljevalch. Aldrig öppna andras brev är en bra och god regel. — Konsten var Isaksons stora kärlek och det Han upplevde hos Henne och allt det Han hett och lidelsefullt delgav Henne i Sina brev — Sina tavlor — borde fått följa Honom i graven. Isakson gjorde ej konst för andra än Sig själv och detta är alla tänkande så tydligt att en minnesutställning efter Honom — bara tanken — är en absurditet. Men det blev i alla fall en minnesutställning — Världen ärsådan nu. —I förrgår sålde en man jagkännersina vackraste hemligheter — han behövde pengar — kanske Isaksons stärbhus behövde detsamma? Själv får jag 25 kr. för denna runa.
Ossian Elgström.
178
Karl Isakson och hans konst.
Målaren Karl Isakson, som nyligen dog vid 44 års ålder så gott som okänd och som nu efter sin död blivit så omtalad, var en betydande, tålig, fin konstnär och samtidigt ett skyggt ömtåligt barn. Man kan för resten gott tänka sig, att sådana män i sin sällsynta finhet, vekhet och godhet redan i barndomen blivit en gång för alla allt för hårt skrämda av all denna världens onödiga orättvisa och ondska.
Den minnesutställning av Isaksons arbeten, som nu öppnats i Liljevalchs konsthall i Stockholm omspänner ett helt konstnärsliv, från de tidiga tjuguåren fram mot hans död. De äldre sakerna äro icke så märkvärdiga. Men småningom kommer konstnären in i den konstnärliga betagenheten, stödd av fliten och skickligheten. Han blir lärjunge av Matisse. Han målar gång på gång stilleben, präglade av denna livsandakt, som ständigt gjuter levande anda i den konstnärliga fliten och tålamodet. Det är saker, som väl icke vid första ögonkastet fängsla med någon virtuositet, men som hålla den fast genom sin finhet och äkthet.
Under det sista arbetsåret, 1921, kommer det in ett nytt, religiöst drag i Isaksons produktion. Han liksom griper till nya starkare klanger för att få fram det outsägbara. Konturerna lösas stundom liksom upp i något visst fantastiskt, det är som om den inre rörelsen
LILJEVALCHS KONSTHALL
nn) KARL ISAKSONS Minnesutställning hålles öppen följande tider: Vardagar kl. 11—4, avgift 2 kr. Sä » 7—9 e. m., avgift 50 öre. Sön- & helgdagar kl. 10—12 f. m., avgift 50 öre, Kl 12—4 e. m., avgift 1 kr.
Utställningen avslutas den & Juni.
SR
Gosse plantervande hoppet. Målning av Karl Isakson.
blivit konstnären övermäktig: efter några starka, fulla ackord springer instrumentet sönder.
Redan under första veckan av utställningen såldes en 18—19 stycken av dukarna, eller för 14—15 000 kr.
Isakson bodde som bekant sedan sina tidigare arbetsår i Köpenhamn. Som hans närmaste anhöriga stodo nu en mor och två systrar.
I.
Idun.
Karl Isaksons utställning.
Såsom hans verk nu, efter en för tidig död, framstår för oss ligger dess tyngdpunkt 1 de många blomster- och stillebensstudier som troget avspegla såväl hans eget väsende som de konstnärliga problem han utifrån mottog men ytterst intensivt tillägnade sig samt i ett par kvinnliga aktstudier där han lyckades samla sina från duk till duk fortsatta färgexperiment till ett helt och fast uttryck.
Tor Hedberg.
Dagens Nyheter.
Källa: Project Runeberg ·