Sida 102
Under det att jag var sysselsatt med att teckna dem sittande på den stora elefanten, anlände hans höghet Rajahn af Benares på visit till Air Beecher. Denne herre är en ännu oberoende regerande furste; han åkte med förridare och löpare och var dertill eskorterad af en trupp indiska ryttare. Det var en äldre, fet och fryntlig man, temligen mörk till ansigtsfärgen och klädd i en hvit bomulls-tnnique, liksom annat folk, men knapparne märkte jag vara af juveler och turbanen af guldbrokad. Han kom mycket gladlynt och vänligt fram till mig, såg på min målning, pratade, skrattade oeh gaf mig många artigheter och komplimenter; likväl rekommenderade han, enligt hvad man öfversatte för mig, att jag borde göra elefanten kolsvart med tår så hvita som elfenben. Sådant var hans elefant-ideal, men jag höll mig icke dess mindre till verkligheten, som stod för ögonen. Alan bör
O 7 O
icke allt för blindt hängifva sig till sitt ideal — jag har hört omtalas en byst af Xapoleon af smör med lingonögon.
Aledan jag tecknade der, frågade man, om det skulle göra mig något nöje att få se några fångna Sepoys och, då jag jakade härtill, stäldes de upp, för att jag skulle kunna få rita af dem. De voro stora starka vackra karlar, mörka och halfnakna, med dubbla jernkedjor och bultar om benen — en sorglig syn. En af dem var dömd att hänga dagen derefter.
På det sättet fick iag snart mån^a lägenheter att
J C O O
teckna och mala hvad som för mig var ovanligt, då alla voro angelägna att skaffa mig att få se sådant, som troddes kunna intressera i England. Genom mina bekant-skaper bland officerarne blef det lätt för mig att få utvälja
Källa: Project Runeberg ·