Sida 241
ITKÅRD 1 VAGN. 241
in i vagnen, som till var bestörtning befanns vara nägra utsvultna blodiglar. Miss Xcwton liek en pä halsen och, när hon i förskräckelsen böjde sig framåt, halkade lian ned, sa att jag verkligen måste be 0111 ursägt, innan jag efter en liten blygsam spaning vågade gripa odjuret. Doktorn ville icke medgifva. att jag dcrigenoin räddade hennes lif. men anmärkte dock, att om blodiireln hade
1 j
fatt tid att äta sig in i hennes hjcrta, hade det kunnat blifva allvarsamt farliirt. Jair försökte likini oss vid Sankt
«_ c
(iöran, prinsessan och draken, men älven det tvckte han vara öfverdrifvet. ehuru han ieke heller ville dela miss Moores åsigt. att jag nästan hade inviterat pojken att kasta iglarna på miss Xewton. Det täcka könet gör sig ibland höga föreställningar om var djupsinnighet och presence d esprit, oeli vid detta tillfälle hade åtminstone miss Moorc bcstämdt misstagit siir. Tvärtom tvcktes det
O ~ J
mig. som lag det en börda af dumhet pä mitt förstånd, sa tung att jag ligtigt var färdig att sucka öfver, att jag icke visste livad iair skulle siiu'a åt miss Xewton, som
J C c
var (jvickare. gladare, vackrare än någonsin, och som tycktes hafva föresatt sig att med de mänga trollkonster, som stodo henne till buds, bringa mig helt och hallet infattning. Vägen slingrade sig emellertid fram genom trassliga palmskogar; öfverallt framskymtade utsigter af paradiset öfver leende rosenfält, under sorgfrihetens blåa himmel, i en doftande luft, liksom kryddad med berusande nektar. Sjelfva barken på träden var af kanel, kalfe växte pa akrarna och socker, sasom jag tyckte, till och med inne i vagnen.
Kfter att hafva beundrat utsikterna Iran \\ ackwalha,
7
voro vi snart tillbaka till 1’ointe de (¡alle oeli äter 0111
En Mularcs Anteckningar, i. IG
Källa: Project Runeberg ·
