Sida 245
Två åttiotalister.
Edvard Fredin.
Född den 8 juni 1857, död den 27 juni 1889. Litteratör och öfversättare, föreläsare vid Arbetareinstitutet. Har öfversatt Tennyson, »Nyårsklockan», »Marseljäsen», Shelley, Swinbume m. fl. Erhöll 1888 Svenska Akademiens stora pris för diktcykeln »Vår Daniel*. Afled i bröstsjukdom.
ÖFVER GOLGATA.
Vill du vag för nya tider bana, vill du slag för folkens frihet slå, vill du höja andens upprorsfana, öfver Golgata din väg skall gä.
Vfli du bringa nägot stort i dagen, skall du lida örtagårdens kval, skall du digna under gisselslagen och bespottas i Pilati sal.
Vni du månglame ur templet jaga, föra kojans talan i palats, sargad skuldra måste korset draga mot den branta hufvudskalleplats.
Vni du söka i din mån försona mänsklighetens mörka syndaskam, hånfullt under uddvass törnekrona å ditt änne sipprar blodet fram.
Har du mod dock känna såren glöda, öppna spikesår i hand och fot, har du mod på korset att förblöda, blickande förmörkad himmel mot, -
Då skall stenen vältras bort från griften, solig skimrar påskens morgonsky,
Och uppstånden - den fullkomnas skriften hälsas du af tiderna, som gry.
Edvard Fredin.
Hjalmar Strömer.
Född 1849, bondson från Jämtland. Död julafton 1886 i Säfsjö. Ämnade först bli prest, blef sedermera föreläsare och författare i populärvetenskap och astronomi i Flammarions stil. Af hans skrifter märkes: En färd genom världsrymden (1879—80), Adelsvälde, Embetslyx och ordensmakeri (Tredje upplagan 1885), En sekund i evigheten, eller verldames uppkomst ur Framtids-vinkar (1884.).
En naturforskares trosbekännelse.
Af Hjalmar Strömer.
Alltså har en skapelse af intet aldrig någonsin egt rum lika litet som skapelsens öfvergång i ett intet någpnsin skall ega rum.
Verlden är ej blott ändlös i tiden, den är äfven ändlös i rummet.
Hvad myten bestämdt säger, det strider emot vetenskapen, och det som är öfverensstämmande med vetenskapen det har icke myten utan kommentatorerna sagt.
Alltså har fullkomlighetstillståndet och paradiset och hela den mytiska härligheten aldrig någonsin existerat.
Alltså gifves i universum ingen »vishet», ingen »plan». Der gifves blott lagbundenhet.
Och alltså äro ej heller här några andra spår af en »ordnande» vilja, än dem inbillningen hitförlägger. Här finnas blott lagbundna verkningar af lagbundna orsaker.
Det vill säga, att det är förgäfves att vänta någon annan hjelp än den menniskan sjelf bereder sig.
Alltså, vårt rent jordiska lif skall inrättas med uteslutande hänsyn till vårt rent jordiska mål.
Vetenskapens läror äro tröstefullare och rättvisare än mytologemas om en himmel med några egoister och ett helvete med alla andra.
245
Källa: Project Runeberg ·