Sida 272
Georg von Rosen.
i
i
Georg von Rosen. Själfporträtt.
Inom all bildande konst är tekniken, d. v. s. behandlingen af form eller färg, intet annat än ett uttryckssätt som konstnären be-höfver för att förverkliga sina tankar, alltså ett blott och bart medel, som väl aldrig borde kunna anses utgöra, i och för sig, ett nöjaktigt slutmål. Ty liksom vi kasta bort äfven den ädlaste frukt, som lockat oss med sin färgfriska yta, när den befinnes vara invändigt tom eller multnad, så måste äfven beskådaren af ett konstverk slutligen, med leda, vända sig ifrån detsamma om hela dess värde består uti en högt uppdrifven teknik utan motsvarande andlig innebörd, om det utgöres af blott en ytlig, virtuosmessig lek med linier och färger, utan en tanke derunder, som tränger till hans hjerta och förmår att fasthålla intresset sedan ögat tröttnat vid att stirra på det skimrande färgspelet.
Den förlorade sonen (1885).
272
Källa: Project Runeberg ·
