Sida 273
8
9° 9
Carl Snoilsky åter till Sverige.
Striden om hans utnämning som chef för Kungl. Biblioteket.
Med sin konungs stöd.
Det är ett svårt ögonblick att gå igenom, men jag får ej låtsa om att jag lider derunder. Här gäller det att visa mod. Kung Oscar sjelf är samma älskvärda och pålitliga beskyddare och vän som han alltid varit.
Carl Snoilsky.
Utnämnd till öfverbibliotekarie.
Kungl Maj:t har den io oktober 1890, på gjord und. ansökning, beviljat öfverbiblio-tekarien vid Kungl. biblioteket m. m. Gustaf Edvard Carl Snoilsky
Klemming nådigt afsked.
Samma dag har Kungl. Maj:t i nåder utnämnt och för ordnat:
till öfverbibliotekarie vid Kungl. biblioteket: f. d. kanslirådet, En af de Aderton i Svenska Akademien m. m. grefve Carl Johan Gustaf Snoilsky.
Konstitutionsutskottet gör anmärkning och
S. A. Hedin underkänner utnämningen.
(I Andra kammaren 22 April 1891.)
S. A. Hedin:
Chefen för ecklesiastikdepartementet uppläste ett anonymt intyg om den till chef för biblioteket utnämndes litterära kunskaper och hans studier i bibliografi.
Denne lär hafva upprättat en förteckning öfver — sin egen boksamling.—Ja, det är verkligen lustigt, mycket roligt, och jag har sjelf svårt att hålla mig allvarsam. Men det är sant, chefen för ecklesiastikdepartementet har sagt det, och jag har skrifvit upp det.
Efter denna granskning, herr talman, torde man spörja om man kan tänka sig mer än en verkan af ett befordringssystem, som gör den adliga börden till befordringsgrund, i strid mot grundlagens bestämmelser.
Snoilsky om Hedin.
Han tycktes icke veta annat om mig än att jag är adelsman och därför befordrats. Att jag icke är alldeles utan litterära meriter synes talaren obekant.
Missmod efter utnämningen.
Allmänheten, nemligen den som hämtar sin visdom från tidningar, tog afgjordt parti emot mig i biblioteksfrågan. Jag hade trott, att jag betydde något härhemma, men vet nu, att jag betydde intet.
Det enda som skulle gräma mig, vore medvetandet, att min medtäflare Harald Wieselgren hade kvar ett törne i själen. Lyckligtvis är detta icke förhållandet. Pressen har åt honom flätat en liten martyrkrona som han bär med gladt humör; det är helt menskligt, men mig har han aldrig visat annat än vänlighet, och det är lika erkännansvärdt som ovanligt. Jag kommer mycket godt ut med alla mina medarbetare, som äro kunnigt och hyggligt folk utan undantag.
(Snoilsky i bref till G. G. Estlander.)
Godt att ändå vara hemma.
Det är ändå godt att sitta här i gamla Sverige igen. Visst tänker jag ibland med saknad på lagrarne vid Arno och syrenerna vid Elbe, när ibland de grå dimmorna lägga sig kring den aflöfvade Humlegården, där gubben Linné står och fryser i sitt bronstäcke; men då jag från mina biblioteksfönster kan se mina små ungar tumla omkring med sina skolkamrater i den rymliga parken, tänker jag ändå med tacksam glädje på lyckan, att de äro svenska barn i Sverige. Kritiska tider och stora världen omskapande händelser förestå; äfven till vår lilla vrå torde återverkan låta förnimma sig; då är det godt att slippa vara på kontinenten, men få dela ljuft och ledt med sitt eget folk och i sitt eget land hvad nu
än ödet kan reservera oss. Carl Snoilsky.
(I bref.)
18
273
Källa: Project Runeberg ·