Sida 295
Strindberg* gifter
Frida Uhl.
»Apres le permis de mariage.»
August Strindberg tillsammans med sin fästmö Frida Uhl till sin svägerska Fru Marie Weyr, Wien.
Berlin, 5 april.
Frida Uhl:
Älskade syster.
En öfverlycklig flicka skrifver i dag sitt första bref som fästmö, tillsammans med en äkta man in spe, som hon älskar lika mycket som hon förtjänar honom litet.
VIGSELATTEST.
I enlighet med Helgolands vigselregister betygas härmed å ämbetets vägnar, att Johan August Strindberg, född den 22 jan. 1849 i Stockholm, och Maria Friederike Cornelia Uhl, född den 4 april 1872 i Mondsee, härstädes blifvit sammanvigda den 2 maj 1898. Vittnen:
J. Berndt och Fr. Hecht.
In fidem
Pastor H. Schröder.
Helgoland, den 16 maj 1893.
Strindberg.
Före vigseltillåtelsen
Strindberg:
Det kommer sanningen betydligt närmare, när den äkta mannen förklarar sig vara det ovärdigaste af alla manliga väsenden i Tyska riket att äga en sådan skatt som Frida till maka och Mitzi till svägerska.
Frida:
Säg, käraste, du måste medge, att vi båda i ofvanstående rader ha varit utomordentligt och ovanligt ödmjuka och ömsesidigt erkännande, min käre man och jag. Jag hoppas du vet att uppskatta våra föräktenskapliga öf-ningar. Och om du kunde se våra strålande ansikten nu medan vi skrifva, skulle ditt hjärta flyga emot oss, som vårt tillhör dig sedan länge. I tre dagar ha vi nu varit tillsammans, ty jag lämnade Miinchen i största hast för att personligen gottgöra de ledsamheter jag hade åstadkommit med mina bref.
Strindberg:
Jag hoppas, kära svägerska, att Ni icke tror på de »ledsamheter* min
Och efter.
—1893
om sig*.
»Holländaren».
Efter målning af Christian Krohg.
himmelska maka skrifver om, så länge ingenting är förändrat; och jag kan försäkra Er, att Er lilla syster är lika tokig som jag har rykte om mig att vara tokig — tokigt förälskad! och lika snäll som jag.
Frida. August Strindberg.
Bilaga: Två fotografier med påskrift: »Strindberg 1) avant 2) apres le permis de mariage.»
Från vigselakten.
Jag skrattar.......
Kan jag annat? Den gode pastorns fråga var så förfärligt indiskret, den löd:
— Svär ni att aldrig bära en annans barn under ert hjärta?
I sin tankspriddhet hade han riktat frågan också till August Strindberg. Och i sin nervositet hade August Strindberg.......
Det är rätt åt honom! Ger han inte mig som kvinna den allra minsta företrädesrättighet mer?
På frågan, som ändå bara gällde mig, hade August Strindberg svarat, högtidligt och uppriktigt, på världens mest ogrammatikaliska tyska, med ena handen på bibeln och den andra lyft till ed:
— Jag svär att aldrig bära en annans barn under mitt hjärta!
De högtidliga orden och den ännu högtidligare minen........
Till trots för alla goda seder brister jag ut i ett gnäggande skratt. Pastorn och August Strindberg stirra på mig vettskrämda. Min syster svettas blod....... Frida Uhl.
295
Källa: Project Runeberg ·