Sida 317
Gruff om Hjalmar Söderbergs
Hjalmar Söderberg.
(Själfporträtt.)
Man torde näppeligen kunna säga, att denna roman, läst af äldre förståndigt folk, är omoralisk till sin tendens, men den torde vara ett bland de okyskaste alster af svensk penna, som i våra dagar smugit sig ut i bokmarknaden utan försegladt omslag; och i händerna på omdömeslös ungdom torde den verka alt utom väckande och förädlande.
Harald Molander i Aftonbladet.
Söderberg:
Erfarna personer säga, att de icke sedan åttiotalets värsta bataljdagar ha läst en recension af det slaget i en tidning af något anseende.
Molander:
— det slags idiotiska och chabloneradt oförskämda nidskrifveri, som man känner sig embéterad af att replikera.
K. O. Bonnier:
Det är med en, som jag vågar påstå, väl berättigad harm, jag alldeles bestämdt tillbakavisar alla herr Molanders insinuationer om spekulation i osedlighet.
Molander:
--------liksom hr Söderberg — med
gommeux-blaserad jargon piaffera med och jollra öfver svagheter och lumpenheter.
Söderberg:
»Naturen bryr sig föga om kyskhet» säger Renan; och vi veta alla, att herr Molander, författare och bearbetare af diverse ekivoka farser för småteatrama, i det hänseendet står naturen rätt nära.
Molander:
-----------enligt hvilken jag dömer honom att rida baklänges på sin Pegasus — vore det ock inför hans egna drabanter.
Söderberg:
Jag har någon gång läst om en regnby, som var så häftig att alla svin blefvo rena och alla människor smutsiga. Det kunde ligga nära, ja mycket nära till hands att antaga att herr Molander med sitt tillvägagående i denna sak just haft för afsikt att röra upp ett sådant oväder till förmån för sig själf — kanhända under inflytande af den längtan efter renhet, som ej sällan bemäktigar sig en gammal ravaillac, då han närmar sig mannaålderns gräns.
Stockholm den 26 nov. 1895.
Hjalmar Söderberg.
X
x
x
X
Om Hjalmar Söderbergs debut arbete
Förvillelser
Lar Prof. Karl Warburg skrifvit en längre recension i G. H. T. Anmälaren inlägger en gensaga mot de kränkande uttryck som märket »H. M.» i Aftonbladet fällt^ om denna bok, och öfvergår derefter till en analys af arbetets moraliska anda, med hvilken han förklarar sig icke sympatisera. Om bokens egenskaper i öfrigt^-^ yttrar sig anmälaren till slut;
• Stilen besitter med sitt impressionistiska samlande af en mängd små situationsbilder ett omis?, känneligt behag. — De olika figurerna äro tecknade med god blick 00b H säker hand, stundom äf-
ven i små skizzerade kon i ffpy turer egande den likhet, som gör att man säger ett porträtt vara träffadt-här och hvar förekomma fina små stämningsbilder, och ej sällan uddiga kvickheter-»
Albert Bonniers Förlag
2:75. [9265]
l8^5
”Förvillelser”.
Harald Molander.
Dekadentbok
och
förläggareannons.
Hr K. W:g afslutar sin anmälan med några rader, i hvilka han tillerkänner förf. »en del goda skribentegenskaper», rader hvilka förläggaren ansett vara af den guldvigt, att han vid deras återgifvande i annonsen försett hvar och en af dem med en pekande svart hand.
För vår del vilja vi endast tillägga, att boken är så genomtråkig, att den icke ens torde kunna vinna något af den »succes de scandale», som måhända varit afsedd.
A ftonbladet.
Opinionsyttring.
Kort efter kritikens publicerande i Aftonbladet mottog jag ett bref, under-tecknadt af sju svenska författare, hvilka uttalade sitt missnöje med densamma.* De sade sig dittills ha betraktat mig såsom en kamrat inom litteraturen, men nödgades nu beklaga, att jag slagit om och nedlåtit mig till en bigott kritisk metod, för hvilken visserligen många skulle med salfvelse tacka mig, men hvars anseende hos dem, som älska och ära litteraturen, ej torde vara mig obekant.
Harald Molander.
* Författarna voro: Verner von Heiden-stam, Oscar Levertin, Tor Hedberg, Per Hallström, Gustaf af Geijerstam, Edvard Alkman och Ellen Key.
317
Källa: Project Runeberg ·