Sida 316
i8^5
^ En debutant: Axel Karlfeldt. ^
ILDMARKS-oc^ARLEKSVISOR
1
Axel Karlfeldt
Slochbolm "ior. ^cliLjmunn» /tøl*>g
Omslag af Albert Engström.
Karlfeldt till förläggaren Seligmann.
Jag ber Eder vara god tillse, att ekorren under poemet »Husvilla andar» utbytes mot en mera lämplig vignett. Kanske borde också ekorren under »Ur hjärtats gåtbok» utbytas?
*
Då jag vet hur kritiken skötes i Vermlandstidningarne, anhåller jag att några recensionsexemplar icke skickas till dem.
*
Fäderna.
Ej finns deras namn på häfdens blad — de lefde i ringhet och frid — men jag skönjer ändå deras långa rad allt upp i den urgrå tid.
Ja, här i det gamla Järnbäraland de bröto åker på älfvens strand och malm ur grufvan bredvid.
De kände ej trältjänst, förstodo ej krus, de sutto som drottar i eget hus och togo sitt högtidsrus.
De kysste flickor i lifvets vår, en vardt deras trofasta brud.
De ärade kungen, de fruktade Gud och dogo i stillhet, mätta af år.
Mina fäder! I smärtans och frestelsens stund fick jag styrka vid tanken på er.
Som ni vårdat och älskat ert ärfda pund, vill jag småle nöjd åt hvad ödet ger.
Vid njutningens vinkande öfverflöd
har jag tänkt på er kamp, på ert torftiga bröd:
har jag rätt att begära mer?
Det har svalkat som bad i den strömmande älf, när mot lustan jag kämpat mig trött, det har lärt mig att rädas mitt eget kött mer än världens ondska och satan själf.
Mina fäder, jag ser er i drömmarnas stund och min själ blir beklämd och vek.
Jag är ryckt som en ört ur sin groningsgrund, halft nödd, halft villig er sak jag svek.
Nu fångar jag toner ur sommar och höst och ger dem visans lekande röst; låt gå, det är också ett värf.
Men klingar det fram ur min dikt någon gång
en låt af stormsus och vattusprång,
en tanke manlig och djärf,
finns där lärkspel och vårljus från fattig hed
och suckar ur milsdjup skog —
ni ha sjungit det tyst genom många led
vid yxans klang, bakom fora och plog.
Axel Karlfeldt.
De recensioner, som hittills varit synliga, ha ju varit utomordentligt gynnsamma. Boken torde dock ha kommit ut någon vecka för sent. Hr E. Alkman — som jag personligen ej känner — skref häromdagen till mig, att han velat göra mer för densamma, om han haft tid på sig.
Vore det nu ej skäl att annonsera boken med åberopande af tidningarnes utlåtanden, t. ex. Aftonbladets, Dagens Nyheters, Göteborgs H. o. Sjöf. (Karl Warburg) S. D. m. fl. Mellan jul och nyår tycker jag den ännu skulle kunna gå bra.
God jul och godt nytt år!
Högaktningsfullt A. Karlfeldt.
Seligmann:
Under ett år har endast 200 exemplar sålts.
En horribel dumhet.
Vi hade mottagit ett manuskript »Vildmarks- och kärleksvisor» som — så som det ju kan hända någon gång, då man har mycket annat att syssla med — genast blef lagdt åt sidan och sedan blef bortglömdt. Efter några månader skickade författaren in ett bud till oss och anhöll att få hämta sitt manuskript. — Utan att någon af oss ett ögonblick hade ögnat på dikterna återlemnades manuskriptet till budet. — Och Albert Bonniers förlag gick för alltid miste om Erik Axel Karlfeldt!
K. O. Bonnier.
3l6
Källa: Project Runeberg ·