Sida 85
Svenska Missionsförbundet bildas.
Predikantmöte
hålles i
Betelkapellet, Stockholm i—3 aug. 1877.
Det stora predikantmötet i Betelkapellet bevistas af icke mindre än 700 deltagare från landets olika delar. Bland diskussionsämnena märkas:
»Hvad är en Kristi församling och huru bör den vara ordnad?»
»Kunna predikoembetets inne-hafvare i vårt land i allmänhet anses vara ordentligt kallade?»
»Förvaltas nattvarden i svenska statskyrkan enligt Kristi ord och instiftelse? Böra de kristna i vårt land taga några yttre steg i frikyrklig riktning? Böra nattvards-föreningama i vårt land förena sig om någon gemensam nattvards-ordning?»
Som följd af diskussionerna har en kommitté tillsats med uppdrag att utarbeta en forsamlingsordning efter Guds ord att söka åstadkomma ett predikantseminarium.
Mot Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen.
Ett brännandediskussionsämne.
»Hvad kan och bör af missionens vänner göras för att till hednaverlden utsända sådana män, hvilka, drifna af Kristi kärlek, vilja samla hedningar till Kristus, men hvilka icke Evangeliska Fosterlandsstiftelsen anser sig kunna utsända, emedan de icke utan samvetets kränkning kunna i alla delar förbinda sig till Augsburgiska bekännelsen?»
Mötets vädjan till Evangeliska Fosterlandsstiftelsens styrelse.
A) Om en broderlig samverkan mellan Stiftelsen och missionsvännerna i landet för att i hednaverlden använda de krafter, hvilka stiftelsen icke hittills velat använda, derför att de icke kunnat förbinda sig till den Augsburgska bekännelsen till alla dess delar;
E. J. Ekman.
Ordförande.
B) om den ändring i Stiftelsens stadgar, att hon må obehindradt till hednaverlden kunna utsända sådana missionärer om hvilkas lif i Kristus, kärlek till Kristus samt nitälskan om själars förande till Kristus man är öfvertygad, fastän de ej i alla delar kunna besvärja den Augsburgiska bekännelsen.
Ännu en vädjan.
Till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen har från Vermländska Ansgariiföreningen ingifvits en vädjan i syfte att förhindra den hotande skilsmässan mellan de lågkyrkliga och frikyrkliga inom väckelserörelsen.
Svenska Missionsförbundet bildas.
I Betelkapellet den 2 augusti 1878.
På förslag af pastor E. J. Ekman.
Styrelsen. (Centralkommittén):
Ordförande: Pastor E. J. Ekman. Sekreterare och kassör: Fil. d:r A. B. Beskow.
Styrelsemedlemmar:
Lektor P. Waldenström, predikant Samuel Johansson, Jönköping, kapten C. Collinius, Göteborg, grosshandlare F. O. Ramström, Stockholm och predikant C. Y. Nywall, Vermland.
Suppleanter:
Ingeniör C. E. Sjöström, Stockholm, doktor S. W. Wretlind, Göteborg och handlaren Sven Johnsson, Vinslöf.
Evangeliska Fosterlandsstiftelsen kommenterar.
Under tiden efter sista årsmötet har såsom bekant i vårt land bildadt sig en allmän missionsförening, kallad Svenska Missionsförbundet, bestående till en del af missionsföreningar, hvilka förut anslutit sig till Stiftelsen. Ehuru vi gärna vilja hoppas, att Herren skall begagna äfven denna förening till sitt rikes gagn, så kunna vi dock ej annat än beklaga det tagna steget såsom ledande till splittring af de krafter, hvilka väl hade behöfts för samverkan i missionens tjenst.
Budbäraren.
Betelkapellet.
Der Svenska Missionsförbundet bildades.
Waldenström svarar.
Stiftelsens uppmaning till broderlig samverkan skulle derför, klädd i rediga ord, lyda ungefär sålunda; »Låtom oss broderligt samverka! Vi vika icke en tum. De eder likasinnade missionärerna, missionseleverna, predikanterna och provinsombuden afskeda vi; de personliga krafter, som I erbjuden oss, tillbakavisa vi; men edra penningemedel kunnen I ju broderligen lämna oss.»
Och för sant kan jag säga Stiftelsen: hade Stiftelsen år 1878 besuttit en liten smula af denna kristliga ädelhet, så hade aldrig något nytt svenskt missionsförbund kommit till stånd; ja, det hade då icke ens kommit på tal.
Vittnet.
85
Källa: Project Runeberg ·