Sida 190
depenserar sina pengar på ett klokt vis. Jag skulle också berätta dig om mina spanska bekantskaper, men det är en komedi i för många akter, en roman i för manga kapitel för att få rum a fyra rader. Det skulle därtill äfven vara nödvändigt att mala dekorationerna, ja mången vrå bakom kulisserna, och efter allt mitt arbete skulle jag kanhända endast få dig att runka pä hufvudet som en kinesisk docka för en lang stund. Som du ser, är jag vid godt humör i dag och önskar blott att du vore det sa mycket med, det vill säga hade sä stora orsaker att vara det som jag.
Några små anteckningar Iran Sevilla.
lues blir vackrare för livar dag - midt i nöjenas hvirfvel, som det kallas -— det vore omöjligt att det ieke skulle så ga. Men jag hoppar öfjsjer »nöjenas hvirfveb -nog af, bade hon och Dolores spela och dansa på en liten teater i La feria vid Omnium Sanrtorum, »Theatro de Hercules», som den kallas men det är icke jag som skall söka lyfta slöjan öfver konstens mysterier. Det är Dolores som är skuld till allt.
lues har varit sjuk, men är bra igen. Ilon har nu flyttat från Dolores och bor hos den glosögda biljettförsäljaren och hans señora, som vanligtvis spelar käriu-g-rollerna. Dolores är däremot inackorderad hos själfva direktören Viscainos, som jag hört lärer hafva svårt nog att hälla i styr herrar tyranner, lönmördare och bödlar. Sådant herrskap lämna sina samvetskval efter sig emellan kulisserna, förstå ändå konsten att taga lifvet bra lätt, men det torde tillatas mig att fa säga att det är en kulört talla att se dem »en famille».
Härom kvällen var det en sadan liten familjtillställning vid Plaça del Duque. Det är vid sådana fêter ingen lyx, mon sä mycket större munterhet. Isynnerhet är det de manga förtjusande andalusiska visorna och Las Seguidillas som då kunna trolla ihop ett rus som af sött vin. badana
Källa: Project Runeberg ·