Sida 267
sedan beständigt varit tillsamman här — nu många år.
— Jag brukade nu sedan åratal spisa hos honom hvarje söndag och vi sågo hvarandra dessutom flera gånger vanligtvis under veckans lopp. Det känns smärtsamt när döden kommer och rifver sönder en sådan intimitet. Några timmar, några veckor — voila tout.
Anteckningar från Sverige 1SC>7.
Öfver Calais, Köln, Berlin och Stralsund till Ystad och Stockholm. Stor glädje att efter så lång bortovaro återse bröder och bekanta.
Men det var midt i sommaren och många af vännerna därför ut på landet från staden, som stod torr och tom och utan många attraktioner för mig. Det dröjde således icke många dagar förr än jag for ut till Hästängen. —
Jag var nyfiken att se detta ställe igen, som jag icke hade besökt sedan i barnaåren och som jag hade köpt helt och hållet för ro skull och endast efter de beskrif-ningar som hade blifvit mig tillskickade. Omkring 2 mil från staden utom Roslagstull, i en vacker trakt vid en liten sjö, löfträd och granskog, åkrar och ängar, gråberg och gärdesgårdar, buskar och björkar. I manbyggnaden allt nätt och städadt, på golfven engelska mattor, soffor och stolar, stora ekskåp, klockfodraler, bokskåp med böcker, taflor på väggarna och löfruskor i kakelugnarna. Från den så kallade salongen kommer man ner i trädgården och under mossiga äppelträd, emellan magra krusbärsbuskar ner till en brygga på stranden, vid hvilken en nymålad båt ligger i ordning. Så beskrefs det hela och jag fann det tämligen motsvara beskrifningen, rätt trefligt, stilla, lugnt och passande för mig.
— Jag läste, jag målade, vandrade omkring i backarna eller rodde omkring i solskenet på lugna sjön om eftermiddagarna, kanhända så långt som till alarna och björkarna omkring det gamla, i katolska tiden undergörande källsprånget, som ännu kallas S:t Johannis källa. På hemvägen försöktes nog ibland att gala kuku, icke så
Källa: Project Runeberg ·