Sida 19
ästa gång vatten stannade var det vid en loge nära en
bondgård.
F'rån logen hördes ett doft afmätt klappande, liksom af slagor, men detta ljud nästan öfverröstades af en bäck, som gnabbades med stenar och granrötter. Julvätten knackade pä loggluggens lucka, och hon sprang upp. Där inne stodo tvä smä lustige fvrar med buskiga ögonbryn, runda barnkinder, röda toppmössor och gråa tröjor. De tröskade vid skenet af en lykta, sä att dammet rök.
Julvätten nickade och sade:
»Tomte-, tomte-, tomtemän, trösken I pä logen än?»
Tomtegubbarna svarade, slängande slagorna:
Slagan klinge ticke tack! Proppad binge, fyllig stack.
i»
Källa: Project Runeberg ·