Sida 120
Ii8
ANCKARSVÄRD I STOCKHOLM.
monarkerne, som ega sådane gunstlingar och rådgifvare. Jag bad honom flere gånger säga mig, hvarföre han kunnat anse mig som förrädare, men fick aldrig annat svar än: »Herre, ta mig tusan, har jag icke ansett er för en farlig karl, men låt oss nu vara vänner.»
Kungen tillsade flere gånger uti min närvaro baron Armfelt att göra mig bekant med preussiska ministern baron Borck, hvilket äfven skedde en dag, då Armfelt böd mig med preussiske och holländske Borckarne till middag uppå ßeckens värdshus. Der taltes mycket politique och begge ministrarne talte högt om det biträde, vi af deras hof hade att vänta, och försäkrade att innan medlet af juli månad skulle femtio tusende Preussare vara inmarcherade uti Lifland. Ännu är dock detta ogjordt och icke minsta liknelse till någon slags verkställighet, men som jag detta aldrig trodde, har jag ock icke vålat mig härom desse gode herrar erinra.
Kongl. M:t hade icke länge varit borta, innan han uti sine bref till Armfelt började yttra mycket missnöje öfver arméens flotta och fl. Armfelt berättade mig äfven, att i synnerhet general Klingsporre på allt möjeligt sätt sökte göra mig hos konungen misstänkt och fruktad, för att hindra min öfverkomst till Finland. Detta bekymrade mig föga: efter att hafva rönt de märkvärdigaste vedermälen af en mild försyns styrelse, hvarföre skulle jag icke med full förtröstan öfverlemna mig den? — Jag har bjudit till att här gagna, så mycket jag kunnat; om jag i Finland törhända kunnat göra mer gagn och af ett ogrundadt misstroende derifrån hindras, är ju sådant icke mitt fel.
Under den io:e juli fick Armfelt ett sådant bref af kungen, hvaruti han synes varit mycket ond och yttrar sig hafva skrifvit ett skarpt bref till Ehrensvärd, förebrått honom sin och flottans inactivitet, frågat om han ej fruktar sin fars skugga m. m., säger äfven att han varit sinnad taga befälet öfver skärgårdsflottan ifrån Ehrensvärd och lemna det till Liljehorn och Modée. Mot öfverstelöjtnant Rosenstein yttras i samma bref mycken misstanke och onåd. Ett bref till baron Ruuth var ungefär af samma innehåll och uti ett till general Sinclair berömmas alla, exceptè ce diable de flottille qui ne veut rien faire.
Orsaken härtill har varit den, att kungen befallt grefve Ehrensvärd avancera med sin flotta, söka ryska skärgårdsflottan
Källa: Project Runeberg ·