Sida 7
så många skottar; går hon — eller rättare lorderna — in på ett franskt äktenskap, får den katolska reaktionen naturligtvis åter vind i seglen.
Schackbrickorna flyttas flitigt mellan de spelande höga herrarna, och det första partiet vinner Henrik. Genom brutala hotelser och lockande löften lyckas han nämligen förmå de skotska stormännen, samlade till rådplägning om saken, att (1 juli 1543) underteckna en formell öfverens-kommelse angående giftermål mellan Edward Tudor och Maria Stuart, enligt hvilken flickan, då hon uppnått tio år, skulle öfverlämnas åt England och, då hon fyllt tolf, giftas med prinsen.
Så stå sakerna, då den permanenta spänningen mellan England och Frankrike ånyo bryter ut i öppet krig, och Britanniens folk få sålunda snart nog tillfälle att visa, hur pass varaktig den nyss beseglade vänskapen mellan dem är. Men Skottland hade ju sedan århundraden vant sig att i alla fejder mot den gemensamma grannen beständigt taga Frankrikes parti, och allmänna opinionen i riket reser sig därför genast mot Arrans och de andra ledande herrarnas politik. Den gamla trons förnämsta representant, kardinal Beaton, änkedrottningens vän — några säga hennes älskare — förstår genast rådsnart att begagna sig af folkstämningen: den svage Arran ger tappt och med åsidosättande af alla nyligen ingångna öfverenskommelser med Eng-
Källa: Project Runeberg ·