Sida 127
1'27
fägeffc för alla mcnuiffor, för foituitgar od) för ad öfmerpet; på bet mi ntSga fetma uti ett roligt ocf» ftifta lefmerne t ad gubaf tigf)et od) ärfigpct.
©it. 3: 1. förmana bent, att be äro förftarne od) öftoerfjeten unberbåntge od) ftjbige.
f6. gifta ntäit.
1 i)3etr. 3: 7. S män, bon när ebra fjttftrur nteb förnuft od) gifioeu bet qmintiga färifet, fåfoitt bet ber fmagaft är, fin ära, fåfom od mebarfmingar tid fiftoets nåb ; på bet ebra böner ide bfifloa förfjinbrabe.
®of. 3 : 19. 3 mätt, äfffen ebra fjttftrur od) toarett ide bittre emot bent.
@f. 5 : 25, 28, 29. $ ittän, äfffen ebra fjttftrur, fåfom od Äriftuå äfffabe förfamfingen od) fjaftoer ut= gifmit fig fjelf för Ijenne. ©å ff ofa od tnättnerna öfffa fina fjuftrur fåfom fitta egna froppar. ©en fin fjuftru äfffar, f)att äfffar fig fjelf. ©t) ingett fjafmer någon ■tib fjatat fitt eget fött, utan Ijedre föber ocf) fobrar bet, fåfom od §errett förfamfingen.
-
7. 5pi* qtmmtor*
1 ifSetr. 3: 1—6. 'puftrurna tuare fina män titt berbåniga, på bet od be, fottt icfe tro på orbet, måga af f)uftrurna§ umgängeffe utan orb bfiftoa tuuitne, när be förntärfa ebcr fpffa umgängeffe nteb fruftan; fjtoiffcrå prpbniug ide ffa.l mara utiuärte» nteb ffätabt f)år eder frittg^änganbe gufb effer foftfiga ffäber, utan
Källa: Internet Archive ·
