Sida 128
128
om ben förbotba memtiffan i f)jertat är utan rnanf meb faftmobig oef) fiitta anba, bet är fofteligt för @ub.
i fa mätto tjafma oc! be Ifetiga qminttor forbom prpbt fig, be ber fatte fitt ()Opp titt ®ub od) moro fina män ttnberbåniga ; fåfotit ©ara mar tpbig Stbrafjam, tattanbe bottom tjerre ; t)mitfen§ böttrar 3 morbtta ären, om 3 mät gören oet) ären iete få förfärabe.
©f. 5: 22—24. §uftntrna mare fina män uttbern Oåniga, fåfom §erren ; tp mannen är tjuftrun» f)uf= rottb, fåfom oef Sriftit» är förfamtingenS bttfmub. ©åfom nu förfamtingen är unberbånig Äriftug, få ffota oc! t)uftrurna uti att ting mara fina män unber* oåniga.
Xit. 2:4, 5. Qminnorna böra ätffa fina män, l)afma fina barn fära, mara febiega, fpffa, t)u§aftiga, fromma, fina män unberbåniga ; på bet @ub§ orb icfe ffatt förfmäbabt marba.
8. förälfcrar.
©f. 6:4. 3 fäber, reten icfe ebra barn titt mrebe, utan uppföben beni i tuft od) §erren§ förmaning.
©f. 38:19. gabertt ffatt tära barnen §erren§ fattning.
Drbfpr. 19: 18. 2ufta bin fon, tneban något tfopp är.
9. ^ör fnmi.
(£f. 6 : 1 — 3. barn, maren fjöriga ebra förätb-
rar i ferien, it) bet är rättmift. ipebra bin fttber
Källa: Internet Archive ·
