Sida 147
Likaledes fördömas äfven andra, hvilka nu utsprida judiska meningar, att förrän de dödas uppståndelse sker, skola de gudfruktiga intaga hela jordens rike, sedan de ogudaktige allestädes blifvit undertryckte.
Adertondo Artikeln.
Om människans fria vilja .
Om fria viljan läres, att människans vilja har någon frihet till att göra utvärtes rättfärdighet och utvälja de ting, som hon med sitt förnuft kan begripa, men förutan den helige Ande har hon ingen kraft till att fullborda den rättfärdighet, som gäller inför Gud, eller den andliga rättfärdigheten; ty den naturliga människan kan icke begripa det som Guds Ande tillhörer, utan den andliga rättfärdigheten sker i hjertat, när den helige Ande undfås genom ordet. Detta lär ock Augustinus med tydliga ord i den tredje boken “Hypognosticon : Vi bekänna, att i alla människor är en fri vilja, som har väl ett naturligt förstånd, dock icke så, att det har förmåga att utan Gud begynna eller fullborda något i de ting, som Gudi tillhöra, utan allena i detta timliga lifvets göromål, både goda och onda. Det goda kallar jag det, som kommer af det goda, som naturen förmår, h vilket är att vilja arbeta ute på åkern, vilja äta och dricka, vilja hafva vänner, vilja hafva kläder, vilja bygga hus, vilja taga sig hustru, uppföda boskap, lära någon konst i åtskilliga och nyttiga saker, vilja allt det goda, som hör till det timliga lif vet, h vilket dock alltsammans icke kan vidmakthållas utan Guds nådiga styrelse, ty i sanning af honom och genom honom är allt detta och har sin begynnelse. Men det onda kallar jag att vilja dyrka afgudar, vilja begå mord m. m.
Här fördömas Pelagianerna och andra, hvilka lära, att vi utan den helige Ande allenast af våra naturliga krafter kunna älska Gud öfver allting och hålla Guds bud både med utvärtes och invärtes krafter. Förty ändock naturen kan i någon mån utföra yttre gerningar (ty hon kan afhålla sina händer från tjufveri, från mandråp), likväl kan hon icke af sig sjelf åstadkomma den invärtes hörsam-
Källa: Internet Archive ·
