Sida 27
hvarunder den kunde blifva exercerad, sä framt ej rikets ställning framdeles skulle erfordra utomordentliga ansträngningar.
Att med afseende på 7:de punkten nödiga ordres skulle genast till generalfålttygmästaren utfördas.
Vid 8:de punkten anmärkte konungen, att han oförtöfvadt väntade från danska kabinettet kategoriskt svar, af hvilket möjligheten att härifrån förstärka finska arméen naturligtvis komme att bero, och hvad den omförmälda defensionsplanen beträffade, så ville han vid hvarje tillfälle meddela de ordres, som öfver-ensstämde med omständigheterna och hans afsigter.
Afslagen på Tibells välbetänkta yrkande på beräkning af krigskostnaderna och upprättande af en allmän defensionsplan äro sanna uttryck af konungens personlighet Oförmögen att uppskatta och bedöma de krafter, som i militäriskt och ekonomiskt afseende erfordrades för krigsföretagens framgång, men sjelfvisk, envis och öfvertygad om egen ofelbarhet kunde han icke geroa vilja se sig föreläggas sådana på förhand uppgjorda planer och beräkningar, som, bestämmande gränseme, inom hvilka krigsföretagen voro ändamålsenliga och utförbara, skulle komma att lägga band på hans utsväfvande förslag och tvinga honom efter dessa beräkningar rätta sina afsigter. Förgäfves sökte Tibell genom sina framställningar såväl nu som sedermera, den 14 Mars och 19 Maj, väcka konungen till högre uppfattning af förhållandena med hänsyn till det helas fördel och gagn, småsinnet kunde icke lyfta sig. Konungen sysselsatte sig deremot företrädesvis med små anordningar och förslag, som, i saknad af dertill behöfliga medel, voro mer eller mindre outförbara. Ingen, huru stort förtroende han än af konungen åtnjöt kunde dervid leda eller förbättra hans lynne eller omdöme. Icke destomindre har man ganska orättvist velat söka en ursäkt för all den oreda och alla de oförståndiga åtgärder, som från konungen utgingo, i okunnighet och mindre god vilja hos de personer, som omgäfvo honom. Tadlet har dervid gema uppsökt Tibell, verkställaren af konungens befallningar, dels emedan han på grund af sin plats och sin ställning (2) ansågs inflytelserikare än han verkligen var, dels emedan det slags lycka, han hade gjort och den grad af konungens förtroende, han åtnjöt på en tid, då så många eftersökte den, väl kunde förskaffa uppkomlingen afundsmän, men hvarken vänner eller försvarare, i synnerhet som han miss-
Källa: Project Runeberg ·