Sida 94
94
FÖRVlRF TILL MUSBBT.
fiamfandslif. Bland dessa handlingar, som omfatta tiden från 1705 tUl ämbetets upplösning på 1840-talet och som för museet fi en så mycket större betydelse, som dess skråarkiv hittUls saknat handlingar rörande hufvudstadens kopparslagarämbete, må anfbras: »Det Lofl. Kopparslagare-Ämbetets In och Utskrifiaings ProtocoU» i 3 pergamentsband, med namn och emellanåt släktuppgifter å och för dem, som under tiden 1705 — 1846 blifvit som lärlingar inskrifoe
i yrket; samma ämbetes protokoll för åren 1759—1848, innehållande en mängd kulturhistoriska drag och bilder; vidare ämbetslådans räkenskaper för 1741 —1758 och 1789—1849 samt slutligen »Loäiga Kopparslagare Ämbetets Dödlådas ProtocoUs Bok> från 1784 — då dödlådan med en kassa för begrafningshjälp åt aflidna, till yrket hörande personer, inrättades — till 1884, då död^ lådan »indrogs» och hennes kontanta tillgångar tillhandahöUos »nämnda dödlådas intressenter». Från Sala: ämbetslåda med synnerligen rikt järnbeslag i drifvet och genombrutet arbete, hvilken tillhört stadens hofslagare.
Från Finland har museet fått emottaga 45 afskrifter af skråhandlingar och från Tyskland dels en samling ämbetsstampar från skilda tider, dels ett antal processionsstänger.]
20. Sigillstamp af stål,
som tillhört Stockholms Tinskänkarsocietet. Originalets storlek.
Till af delningen för arbetets historia: en samling åkerbruksredskap från Halland, Helsingland och Medelpad, däribland ett par för Norrland egendomliga tröskvältar; vidare må nämnas en bokbindarpräss af gammal konstruktion, en samling urmakarverktyg, fyra oljemålningar med bilder och redskap, framställande interiörer från ett 1700-talets sidenväfveri, samt ett tornur från 1728, enligt uppgift förfärdigadt af Kristofer Polhem för Hernösands rådhus.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·