Sida 244
ARTUR HAZBLIUS.
Öga för detta verks betydelse. Den brist på förståelse han mötte, i början ej sällan i form af smälek och löje, eggade honom till nya ansträngningar för att öfverbevisa och nedtysta genom de idéers seger, för hvilka han stred. Sakliga motskäl, framlagda af intresse for hans fosterländska företag, gjorde han gärna till föremål f5r sin begrundan. Dock var hans blick i allmänhet så säker, att hvad han under dess ledning utstakat, sällan på grund af andras inkast behöfde väsentligen rubbas. Den envishet, som mången hos honom trodde sig finna, berodde sålunda i de flesta fall på en fast, af erfarenheten styrkt öfvertygelse om riktigheten af de slutsatser, till hvilka han efter mogen eftertanke kommit. Han lät sig aldrig ledas af hugskott, egna eller andras. Målet stod ständigt klart for hans öga, om han också understundom för att närma sig det samma måste söka vägar, som syntes i viss mån främmande. Hade hans företag egt ett starkare ekonomiskt underlag, kunde han undvikit steg, som en mera estetisk eller museifackmässig kritik kanske någon gång ej fullt förstod eller till och med såg med mindre gillande. Men häUre än att lämna sitt höga syfte ouppnådt använde han hjälpmedel, som andra skulle försmått såsom under sakens värdighet. Äfven häri ligger ett drag af mod och storhet.
Under sina senare år drog han sig nästan fullständigt undan umgänget med andra än dem, som med honom samarbetade. Han föreföll därför mången nästan människoskygg, mottog ej gärna besök och besökte ej häller någon. Sina förhandlingar med utomstående dref han hälst utan personligt sammanträffande. Denna vana hade hufvudsakligen ingifvits honom af nödvändigheten att spara tid, men kanske bidrog därtill ej oväsentligt det obehag han i andras sällskap erfor af en nervös ansiktsåkomma, sammanhängande med en viss öfveransträngning af ögonen.
»Käre broder», var den tilltalsformel han gärna brukade. Telefonen bar ofta dessa ord med det vinnande tonfallet under sena aftnar till vänner och hjälpare. Själf gjorde han större delen af förnatten till sin bästa arbetstid, vare sig han vid skrifbordet uppsatte sina talrika föreskrifter och meddelanden till de underlydande, eller under öppen himmel bland Skansens furor uttänkte sina planer.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·