Sida 281
MUSEIBTGGNADEN Å LEJONSLÄTTEN. 39
För maseibyggnaden utgafs under året kr. 381,221: 67, så att
byggnadskostnaden vid 1901 års slut uppgick till kr. 1,820,536: si.
I arbetsledningen har från föregående år ingen förändring skett.
Sjätte och sjunde serierna af lotteriet för museibyggnadens fortsättande utgingo under året och lämnade ett synnerligen godt resultat.
Museets byggnadsfond, som under år 1901 ökats med kr. .122,637: 12, utgjorde vid slutet af samma år, sedan utgifterna för året kr. 383,812: 20^ afdragits, 814,730 kr. 99 öre.
Den sedan år 1888 den 22 okt. arbetande byggnadsnämden, hvars ledamöter ursprungligen utgjorts af professor A. Key, professor M. IsflBus (sedermera ersatt af professor C. Curman), professor I. G. Clason samt museets aflidne styresman, fil. doktor A. Hazelius, upplöstes, och dess uppgift öfvertogs af Nordiska museets styrelse.
Enligt styrelsens beslut den 28 — 29 maj och den 15 juni 1901 uppdrogs åt en för ändamålet tillsatt kommité att uppgöra fullständigt förslag om thuru museets olika afdelningar skulle inordnas i museets nya byggnad, och huru byggnadens utrymme på lämpligaste sätt skulle användas, samt i öfrigt afgifva utlåtande rörande alla de med installationen i museets nya byggnad sammanhängande frågor, hvilka kunde till kommitén af styrelsen hänskjutas».
Till ordförande i denna kommité utsågs professor O. Montelius; till medlemmar intendenten dr J. Bottiger, amanuenserna P. Vistrand och E. Hammarstedt, fil. licentiat Gr. Hazelius, arkitekten G. Améen, öfverintendenten A. T. Gellerstedt, friherre E. Cederström samt skriftställaren V. von Heidenstam. För öfrigt skulle kommitén ega rätt att med sig adjungera de konstnärliga och vetenskapliga krafter den kunde finna lämpliga. Med anledning häraf inkallades sedermera amanuensen dr B. Salin samt konstnärerna professor J. Kronberg, herrar J. Tirén och G. Pauli.
^ I demui samma ingär kostnaderna för installationen.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·