Sida 24
84 SÅEAEA OOH GULLHÖNA.
degen i baktråget, samt att det ligger framme på julbordet till sista juldagen (tjugondedagen, den 13 januari), då det i likhet med andra till högtiden tillredda figurbröd bäres upp i thärbärget» (visthuset) för att där förvaras nedgräfdt i »kornkätten» (komlåren) till såningstiden. Det har under jultiden sin plats öfverst å julrufvan, den för hvarje husets medlem anordnade hög af julbröd, hvilken, såsom ses af det följande, annanstädes kallas julhög, Bundt om eller framför julrufvan läggas ofta sex eller sju sådana små bröd i kycklingform, som bild 9 återgifver.
De intressanta uppgifterna från Jämtland öfverträflPas af de särdeles samvetsgranna och utförliga underrättelser, hvilka åtföljde den prydliga julbulle, som i bild 10^ återgifves. Detta till pryd-, nådernas grundform likt ett åttaekradt hjul danade bröd,* kalladt sdkaka, har, såsom af gifvarinnans utredning framgår, förekommit inom östra Västmanland. Jag tillåter mig att här i hufvuddrag anföra hennes uppgifter i ett den 2 januari 1899 dagtecknadt bref:
Om såkakans härkomst har jag ty värr ingen kännedom, men att hon bruka-ts länge här i Västmanland är mig bekant, ty kyrkoherde R. i Malingsbo,» död 1898 vid 82 års ålder, lärde mig för 25 år sedan att baka såkaka. Dylik hade brukats i hans föräldrahem. Fadern var kyrkoherde i Kungsåra och född af bondesläkt i Rytterne, hvilka båda socknar ligga ej långt från Västerås. Såsom barn såg jag min mormor, född 1796, baka såkaka, men hon visste troligen intet om dennas betydelse, ty hon talade aldrig därom. Mormor var född och uppfostrad i Värmland, men hennes mor, född 1766, och mormor voro från Fellingsbro i Västmanland. Således synes, som om detta bröd varit allmänt på sista hälften af 1700- talet och början af 1800-talet i nämda landskap.
Såkakan bakades till jul af vörtdeg (vörtbrödet håller sig längst af alt mjukt bröd) och skulle ligga midt på julbordet, antingen det, som man åt vid, eller det, som under hela helgen stod upp-
* Originalet skänkt af fröken Alvina Ljungceantz i Västerås.
* Jfr O. MoNTBLiös: Hjulet som en religiös sinnebild i förkristen och kristeet tid. I Nordisk Tidskrift 1901. Stockholm 1901. S. 1—38.
^ Socken i södra Dalarna.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·