Sida 412
170 FÅGELN MBD SEGERSTENEN, SPRÄNGÖRTEN OCH LIFSlMNET.
gökarna tyckas ock vara att hänföra till denna typ, ehnm de ofta äro målade, vanligen i rödt. Det samma gäller den redan omnämda s. k. juldufvan från Småland. I Folkemnsenm i Köpenhamn finnes likaledes ett par träfåglar, »uroer», af denna grundform — den ena från Samsö, den andra från SjaeUand, båda målade i öfvervägande gult och rödt, men med tillsatser af grönt och blått.
Stundom förefaller det, som om med målningen förenades en mer naturalistisk uppfattning af fågelns art och utseende. Så är t. ex. förhållandet med en dylik fågel från Jämtland, hvilken förvaras i Nordiska museets samlingar (bild 21). Denna, som till sin gestalt är mer långsträckt än de hittills skildrade (undantagandes den omnämda »dufvan» med rörelsesymbolen), är hållen i blågrå färg med
röda punkter på ändarna af stjärtfjädrarna och vingpennorna samt med bjärtröd f&rg å det inemot bröstet böjda hufvudet. Såsom ses af bilden, har denna fågel en längs hjässan löpande kam; emellertid förekommer också en tvärkam, men denna har sin plats å främre delen af ryggen och döljes å bilden nästan helt och hållet af den vänstra vingen. A.tt sluta af frånvaron af ben och en å dessas plats varande öppning är exemplaret något bristfälligt. Såsom vi längre fram skola se, har fågeln här otvifvelaktigt burit sina ungar. Enligt i Leksand i Dalarna af mig erhållen underrättelse plägade ock de träfåglar man där hade stundom bära tvänne (?) ungar under buken. Jämför man den jämtländska fågeln med den här i bild 22 återgifna, i Folkemuseum i Köpenhamn förvarade takfågeln från Gltlck* stadt i Holstein, måste man genast se grundlikheten, äfven om den 1 Nr 87,220.
21
. Takfägel frän Jämtland.
Omkr. ^'4 af nat. storl. Origin. i Nordiska museet.*
Digitized by
Källa: Internet Archive ·