Sida 497
SVENSKA ALLMOGEDRAKTER. 2.
251
Ett snart sagdt oumbärligt bihang till handklädet och psalmboken var om sommartiden kryddaJcvasten, en bukett af hvita »däsmerosor» (Malva moscata), »kammelablomster> (Matricaria chamomilla), salvia, »tyska nätler» (eitronmeliss), åbrodd, lavendel m. fl. starkt luktande örter från >roselannet> utanför stugväggen, hvilken bukett under de vanligtvis långa predikningarna fick tjänstgöra som stimulerande medel. För detta ändamål brukades äfven kryddadosan,
50. >Mudder> af rödt skinn,
från Hvetlandatrakten. Med Gastaf IV Adolfs monogram. V* af nat. storl. Origin. i Nordiska mnseet.^
som fyld med sockergryn, kanderad kummin, ingefära, kryddnejlikor m. m. under gudstjänsten kretsade mellan kvinnorna i kyrkbänkarna. De, som hade god råd, bestodo sig med kryddosor af silfver (bild 51), vanligen ovala och å lockets öfversida prydda med färgade glasstenax i filigransomfattning; eljest nöjde man sig med mer eller mindre rikt utstyrda lackerade pappdosor. En kryddosa skulle man nödvändigt hafva. Tydligen är det rokokotidens bonbonniérer, som i denna form gingo igen bland allmogebefolkningen.
Nr 58,539.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·