Sida 602
42 SEANSENS UTVECKLING.
voro visserligen dyrbara, men de senare årens erfarenhet hade vbat dem vara synnerligen behöfliga.
Skansens kulturhistoriska byggnader. Det förnämsta förvärfvet till Skansens historiskt-etnografiska afdelning ntgöres af tvänne under juni och juli månader här uppförda rökstugor från Värmlands finnbygder.
Tanken att för Skansen förvärfva byggnader från Värmlands finnbygder var gammal, och förberedande undersökningar hade pågått under flere år, framför alt i samband med fil. kand. N. Keylands forskningsresor. För att ekonomiskt möjliggöra dessa planers förverkligande insamlades 1899 på initiativ af ingeniör A. Pihlgren. Malmö, en summa af 1,000 kr.^ och kommo dessa medel nu synnerligen lyckligt till användning, då återuppförandet af nämda byggnader var förenadt med högst afsevärda kostnader.
Från Gustaf Vasas tid åtminstone till inemot slutet af 1600-talet har en stark invandring af finnar egt rum till olika delar af mellersta och norra Sverge. Åren 1530, 1608 och 1650 uppgifvas stora inflyttningar hafva skett särskildt till Värmland. .De orter i Finland, ifrån hvilka de flesta finnarne kommo, voro de östra gränstrakterna Savolaks och Karelen, som under de ständiga krigsoroligheterna mest voro utsatta för härjningar. Den svenska regeringen uppmuntrade inflyttningen, då finnarne voro kända för sin duglighet vid brytande af ny bygd. De erhöUo därför boplatser i aflägsna skogstrakter, hufvudsakligen i bärgslagerna, hvarest de samtidigt kunde vara bärgshandteringen till nytta vid kolning. Dessa invandrade finnar hafva till våra dagar med en för deras nation egen seghet bevarat sitt gamla språk och sina gamla seder. Då det var af vikt för Nordiska museet att erhålla en noggrann kännedom om dessa invandrares etnografiska förhållanden, har fil. kand. Nils Keyland, själf af en gammal svensk-finsk släkt Kailainen, sedan år 1898 i Värmlands finntrakter gjort studier och samlingar.* Utom
^ Se Meddelanden från Nordiska museet 1899—1900, sid. 180—182, dir wintliga gifvare finnas upptagna.
* 8e Meddelanden från Nm-diska museet 1898y sid 151. 1899—1900, sid 78.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·