Sida 949
MTBJÄBNSTILLVERKNINO OCH SMIDE I HIRJEDALEN. 155
hälften af 1600-talet de särskilda landskapens vapen blefvo bestämda, Härjedalen i sitt vapen och sigill erhöll insignier, hvilka just erinra om denna handtering, i det de samma visa ett smedjestäd, tång (sax) och två hammare.^ Äfven de vid samma tidpunkt tillkomna sockensigillen fingo sinnebilder af myrjämssmidet. Så visar Svegs en hästsko och en plogbill, Lillhärdals en slipstens vef, en järntacka och en hammare (?), Öfverhogdals en slägga. (Se nedanstående bilder.)
51. »Herjeådalarnas Landz Signet9 52. Svegs sockensigill.
(Sigillnm Herjeådalense). gfter ett lackaftryck af det gamla,
Efter ett lackaftrjck från 1758. na förkomna sigillet, antagl. från
1600-talet.
Järn och smiden nämnas ofta som bytes- och handelsvaror i handlingar från denna tid. Af köpehandlingar finner man äfvenledes, att betalningar man och man emellan ej sällan erlagts i smide; så och så mycket erhöll säljaren i reda penningar, så och så mycket i liar t. ex. Dylika uppräknas också vid arfskiften såsom utlösen arfvingarna emellan. I synnerhet tyckes detta varit förhållandet i Lillhärdal, hvartill anledningen torde varit ej så mycket, att smide
^ >Land8ens Signat» eller landskapssigillet, som namnes i ett tiondekontrakt af är 16%, förekommer brakadt åtminstone så tidigt som under de sista årtiondena af 1600-talet, men tillkom sannolikt ej så långt efter landskapets återförening med Sverge genom freden i Brömsebro (år 1645). Att landskapet därförinnan ej egde något sigill framgår bl. a. af invånarnas förklaring i sin vid Svegs kyrka den 15 okt. 1568 till hertig Jobsn (kon. Johan III) afgifna trohetsförsäkran, i hvilken det sägs: »effter tenne lansenden sellfner innted sinnerlig insegel hafae» (orig i Knngl. Riksark.). Det här ofvan återgifna sigillet finnes, ehom i en från originalet afvikande form, afbildadt äfven på titelbladet af Hälphers beskrifning öfver Härjedalen.
Af landskapsvapnet finnes en bild i »Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar». Äfven detta har i en senare, nnmera dock vanlig framställning erhållit ett annat ntseende än det nrsprnngliga.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·