Sida 59
59
Nina. Af dig får jag åtminstone veta sanningen. Jag kan inte fatta, livad Cecilia tänker på, som inte ber dig bo hos dem — så stor plats, som de ha, och sådana barndomsvänner, som ni alltid ha varit. Det vore så tryggt att veta dig under samma tak som Nina.
Låt mig nu veta allt hvad du vet om den där doktor Marek. Cecilia törs jag naturligtvis inte fråga — hon skulle bara tro, att jag toge mig tankar på Ninas vägnar. Ack, Gud!... Och jag. som bara önskar, att jag hade min lilla tös hemma igen, och att aldrig någon utländsk konsthistoriker kommit för hennes ögon! Bruka de inte också ha en del med målare och modeller och bohemer och sådant att göra? . . . Naturligtvis önskar jag, att Nina en gång i framtiden skall bli gift. men nog ville jag bra gärna känna den man i grund och botten, ät hvilken jag skulle kunna ge henne.
Jag sitter inne i flickornas rum och skrifver, ty blåsten står på i kabinettet och Albert är borta. Ninas bädd i hörnet är tom. Louise sofver med en bok bredvid sig i sängen, och jag kan höra, att Nanny ligger och bviskar för sig själf
Källa: Internet Archive ·