Nina

78

middag om lördag, som du lofvat mig . . . Den är för dig — endast och allenast för dig.»

»Kära Cecilia...» Han var rädd att ännu mera röja för henne sin hemlighet genom att vara för envis och visste inte livad han skulle svara henne.

»Jo, du måste stanna», fortfor hon energiskt. »Platserna vid bordet äro redan bestämda. Du får till dam en förtjusande flicka — filosofie kandidat, målarinna, kvinnlig och allting. Just någonting för dig. ..»

Trots situationen kunde han icke låta bli att skratta. Cecilia var alltför härlig i sin naiva obarmhärtighet. »Just någonting för dig! ...»

»Tack,» sade han artigt. »Då du och din man äro så vänliga att bestämdt påyrka det, stannar jag naturligtvis.»

»Och nu skall jag strax kläda mig till utställningen,» sade fru Waldorf brådskande, under det hon med en viss saknad genomögnade den långa listan af intetsägande lokalnyheter, med hvilken hon tyvärr icke hade tid att längre sysselsätta sig. »Skynda dig, Nina, att bli färdig med din frukost, kära du. Ernst Gustaf