Sida 101
101
hålla sig vaken nästan hela förra natten — först för det Fritz inte ville upphöra med serenaden och sedan därför att det äskade, var sa sömnig och blef i riktigt dåligt humör öfver att jag väckte honom och kunde inte begripa att jag kunde göra »så mycken affär» af saken. »Så mycken affär!» — Mamma skulle ha sett, hur resignerad jag var. Lyckligtvis fanns det en balkong till rummet och där gick jag ut och satte mig pä en rankig rörstol och såg solen gå upp öfver slätten. Det var naturligtvis mycket vackert och stämningsfullt och allt sådant, men jag kände mig så trött och oupplagd, att jag, rent ut sagdt, inte hade mycket sinne för det.
Och kan olustighet och dåligt lynne göra en mera respektabel, så tror jag att Oberfeldarnas sista intryck af mig måste ha varit ytterst fördelaktigt. Jag var lika butter som den rosenröda probenreutern och såg ut som en hamn, när jag lämnade dem.
Vid middagstid kommo vi till Friedrichsroda och efter att ha ätit sex rätter (utom några Mehlspeisen) togo vi oss bägge en lur på
Källa: Internet Archive ·
