Sida 45
45
Vi lydde hans råd och gingo från kåtan kl. 11 f. m. den 5 juli uppför en till en början sakta stigande, men sedan brant och stenig sluttning af Tjäuratjåkko. På sluttningen fanns en hjord af omkring tusen renar, som vid vår ankomst skyndsamt flydde uppåt fjället. Efter en ansträngande klättring nådde vi en fjällplatå, hvilkens västra sida begränsas af den djupa dalgång, i hvilken Tarfalekälfven flyter. Men ännu besvärligare blef det att komma ned till denna
Bild 9. Kebnekaisse. Efter fotografi af F. Svenonius.
djupa dal. Vi gingo sakta snedt utefter de stora stenskre-dena. Men emellanåt förlorade vi fotfäste och rasade ned midt i de stora nedglidande stenhoparna, som täckte oss till knäna. Efter några timmars förlopp kommo vi ned till dalgången; men här var det nästan lika svårt att vandra fram öfver stenhoparna som där uppe. Slutligen anlände vi till ett snöfält, som bildade en tunnel öfver en af flodarmarna. På andra sidan därom låg en mängd stora sten-
Källa: Project Runeberg ·