Sida 145
145
ligt denna uppfattning af statens ändamål, som 1760 års projekt till ny skollag ville föreskrifva, att nationalekono- miens grunder skulle meddelas på gymnasierna och dessas ungdom tillhållas att under ferierna studera hvar sin lands- orts hushållning. Lunds universitet fick sin första professor i naturalhistoria, med skyldighet för honom ätt företrädes- vis föreläsa botanik. Denne skulle hafva varit alldeles utan lön, om han icke, för det att han åtagit sig leda plantagerna i Skåne, haft ett betydligt anslag af manufakturfonden. Den ekonomiska ifvern, ensidig som den var, har efterlämnat skapelser, som sedermera fått den största betydenhet, ehuru af helt annan art än den, som ursprungligen varit åsyftad. Vetenskapssocieteten i Uppsala hade från början till sin för- nämsta uppgift att anställa sådana fysiska försök, »som äga någon nytta i det allmänna lefvernet». De flesta föredrag i Vetenskapsakademien hade i öfverensstämmelse med dess plan länge en ekonomisk riktning. Till och med de vid universiteten studerande nationerna sysselsatte sig med eko- nomiska föredrag, till omväxling med de politiska. Hushåll- ningsprojekten voro under sådana förhållanden otaliga; man förordade till och med införandet af förnuftiga fastor — icke af kyrkliga skäl, utan för att uppmuntra fiskerierna och spara slaktboskapen. Lustslotten hade sina schäferier. De förnäma damerna skulle enligt konungens önskan bära en- dast svenskt siden, liksom hela arméen skulle vara klädd endast i svenskt kläde. Korteligen: det blef ett mod, att hvar i sin mån skulle sträfva efter att uppnå det stora pa- triotiska mål, hvilket ständigt visade sig så nära, men stän- digt vek undan — »svensker man i svensker dräkt». Till- verkningarnas massa steg; de voro öfver allt till fångs, och välmåga, ja, yppighet syntes råda. Alltför snart skulle det dock visa sig, att den blomstring, som fägnat ögat, var fe- berns rodnad och ej hälsans.
Den nya industrien lefde ej ett själfständigt lif; den upprätthölls med konstlade medel på folkets och statens bekostnad. Redan genom de höga tullsatserna och de tal- rika införselförbuden drogos kapital och arbetskraft till stads-
En"bok om Sverige. IL. 10.
Källa: Project Runeberg ·