Tillbaka Read Runeberg

Senare delen. Historia

Originalsida 38
Originalsida 38
Originalsida 38
Originalsida 39
38–39

Sida 38

38

skulle bönderna varna hvarandra, och ingen skulle följa sin herre längre än till gränsen. Enhvar skulle fritt fara från det ena landet till det andra, handla, köpa och sälja efter sitt behof. Men tjänstefolk skulle icke drifva husbondelöst om- kring i häradena. Därest fogdarne för pengar såge genom fingrarna härmed, skulle bönderna förena sig och hjälpa hvarandra för att tvinga allt-löst folk att taga fast tjänst. Därest illasinnade människor; begagnande sig af tidernas oro- lighet, ville samlas för att drifva stigmannaverk, stjäla och rötva från det ena häradet till det andra, skulle alla hä- rad stå slikt oväsen emot, hindra och straffa det. I hvar socken skulle tillsättas en rotmästare och en fjärdingsman, som skulle tillse, att hvar man hade sina vapen och sin ut- rustning färdiga, och straffa de försumlige med 3 marks böter. När bönderna skulle uppbådas, skulle man gå med budkaflen — en gren eller pinne, som var bränd i ena änden och krökt i den andra, för att antyda, att den, som icke följde med, skulle få sin gård bränd och själf blifva hängd — men ingen fick utskicka den utom fogden, rotmästaren eller fjärdingsmannen, och budkaflen skulle icke bäras från by till by af smågossar eller kvinnfolk, utan endast af bon- den själf, som äfven, när han aflämnade' den, skulle säga skälet, hvarför den gick ut. Därest någon försummade detta eller icke var redo med vapen och full utrustning eller icke strax följde, skulle han vara hvars mans förrädare och hans brott icke kunna försonas med böter, utan följas af lifsstraff.

Då krigen mellan Danmark och Sverige efter unionens upplösning fortsattes med samma raseri eller fördes ännu vildare och mera ödeläggande än förr, kände gränsboarne, hvilkas endräkt och ömsesidiga välvilja alltjämt fortlefde, utan att beröras af det hat, som glödde hos bägge rikenas eröfringslystna ledare, fortfarande behof af att genom det gamla medlet något betrygga sig mot krigets olyckor. Bön- derna vidhöllo med märkvärdig uthållighet dessa sträfvan- den långt fram i tiden. Bondefreder förekomma ännu i senare hälften af 1600-talet. Under det blodiga kriget mellan Karl 11 och Kristian 5, för hvilket i synnerhet

Källa: Project Runeberg ·