Om straffrättstheorien och penitentiärsystemet

makten med varsamhet företager denna reform, om man i de särskilta maktpåliggande ämnen, som den innefattar, söker komma till full klarhet innan den afgörande rösten kastas i urnan. Ett af dessa ämnen, hvilket synes vara nära att uttränga skärskådandet af de öfriga, är frågan om fängelsestraffens reglerande. Och isanning framhållandet företrädesvis af denna fråga sker med rätta, då man nemligen icke blott har att uppfatta ämnets utsida, att låta allt ankomma på den inom erfarenhetens gebit fortgående tvisten om fångens absoluta eller relativa isolering, fängelsernas mest ändamålsenliga byggnadssätt och ekonomi m. m., utan måste gå tillbaka till frågans grund och betrakta den i sitt hela sammanhang, helst fängelsestraffets reglerande naturligtvis är beroende af hvad man genom detta straff vill åstadkomma, hvilka moment er som deri skola ingå och huru dessa stå tillsamman med straffrättens theori. I denna mening berörer frågan således Kriminalrättens grundvalar, den är en af Kriminal-lagstiftningens utgångspunkter.

Ledamöter af Riksförsamlingen hafva under öfverläggningarne om strafflagsförslaget med förkärlek fästat sig vid denna fråga, och en under sista riksmöte utkommen, i sitt slag förljenstfull skrift har gjort densamma till hufvudsakligt föremål. Till någon del har nämnde skrift föranledt närvarande lilla afhandling. Förf., uppfordrad att behandla ett ämne inom Kriminalrättens område, har, hellre än att företaga en monografi öfver