Om straffrättstheorien och penitentiärsystemet

något särskilt brott eller grupp deraf, velat göra ett försök rörande straffrättstheorien och penitentiärsystemet samt det senares ställning till den förra — en bland dagens och vettenskapens vigtigaste frågor —; dervid lika lifligt kännande det inflytande, hvilket doktrinen kan utöfva vid en lagförbättring, som erkännande de brister, hvilka vid ett så svårt ämnes behandling Förf. ej kunnat undvika, hvarföre detta försök med all anspråkslöshet framträder. Wid författandet af denna skrift hafva, jemte Hegels Philosophie des Rechts, Abeggs, Beaumonts och Tocquevilles, Henkes, Hepps, Julius’s, Köstlins, Mittermaiers, Roscoes, Röders, J. U. Wirths m. fl:s bekanta skrifter, för så vidt de röra ämnet, blifvit rådfrågade. Att göra framställningen så kort och populär, som ämnets behandling efter vettenskapens nuvarande ståndpunkt medgifver, har utgjort ett af Förf:s bemödanden.

*

Läran om Staten och dess väsende, sådan den utvecklas i det filosofiska system, som fått namn af subjektiva idealismens, har under flera årtionden utöfvat ett mäktigt inflytande på straffrätten såsom vettenskap samt till följd deraf på legislationen. Läran om statens väsende är nemligen den ståndpunkt, från hvilken en straffrättstheori kan rätt begripas och bedömas. Som bekant är, erkänner den subjektiva idealismen icke