Sida 211
Konungaförsäkran 1654.
Försäkran afgifven af konung Karl Gustaf
daterad Upsala den 6 juni 1654. ')
Vi Carl Gustaf, med Guds nåde Sveriges, Götes, ocli Vendes konung, storfurste till Finland, hertig uti Estland, Carelen, Brehmen. Verden, Stettin-Pommern, Cassuben och Venden, furste till Rügen, herre öfver Ingermanland och Vismar, pfaltzgrefve vid Rhein, i Beyern, till Gülich, Cleve och Bergen hertig &c., göre här med vitterligit, att efter som Sveriges rikes råd och ständer, högre och lägre, andelige och verldslige, hafva för någre år sedan, först anno 1649 och sedan anno 1650, genom den stormechtigste furstinnas ocli frus, fru Christinas, Sveriges, Götes och Vendes drottnings, storfurstinnas till Finland, hertiginnas uti Estland, Carelen, Brehmen, Verden, Stettin-Pommern, Cassuben och Venden, furstinnas till Rügen, frus öfver Ingermanland och Vismar &c. vår elskelige käre fru moders gunstige och gode affection och bevågenhet emot oss, så och dess idkesamme inrådande, förmaning, tillstyrkiande och egen bevillning, samtyckt och oss anammat och förklarat först för en successor till riket, på fall att hennes M:t något dödeligit komme att vederfaras, och enkannerligen på det sidsta året 1650 bevilliat och samtyckt oss, så väl som våre echte manlige bröstarfvingar (där Gud
') Original på pergament i Riksarkivet. — Redan den 20 okt. 1650 hade Karl Gustaf såsom utkorad »prins och arffurste» afgifvit en försäkran till drottningen, rikets råd och ständer, motsvarande de punkter, som ständerna upptogo i riksdagsbeslutet den 6 nov. samma
år (Stiernman II, s. 1153, 1169).
