Sida 11
Minnesmärken i Upland
11
Minnesmärken i Upland
Uprana, ehuru redan tidigt föremål för fornforskares uppmärksamhet, kan likväl sä-Sas ännu i dag sakna beskrifning. Hvad Bureus, Peringskjöldarna, Verelius och Schefferus im. fl., rörande landskapet samlat och utgifvit, inskränker sig till spridda bidrag, — goda. men icke sällan utspäckade med och vanstälda af dessa tiders lärda hårklyfverier. I medlet af 1700-talet åtog sig Salvius författandet af hela Sverikes beskrif-Ding, och inom kort utkom första delen deraf, innefattande Upland, — ett arbete, som med få ord kan sägas vara det sämsta i sitt slag. Författaren har tydligen sjelf sett litet eller intet af hvad han beskrifvit, och dessutom lemnat en mängd vigtiga källor obegagnade.
I handskrifter finnas, om Upland, på Bibliothekerna i Upsala och Stockholm de lyrbaraste anteckningar, hvilka nästan alla härleda sig från sednare hälften af 1600- talet. De öfverfNöda af obegagnade efterrättelser, af största vigt för såväl kännedomen om det gamla Upland, som om hela Sverikes forutid. För att i någon mån sådant visa, framläggas ur dessa Samlingar, härnedan tvänne teckningar af i Landskapet befintliga hällristningar, af hvilka den närmast stående finnes på Librunna ägor i Ramsta socken:
&&
samt den å andra sidan aftryckta — kallad Rickeby Hall — på Rickeby aågor i Boglösa
Socken, icke långt från Mälarens strand”). De äro de enda kända bäållristningar i Upland.
—————
) Den är hemtad ur Joh, Peringskjölds ”Monumenta Sudermannica.” Enär om denna värderika, af oss tidt och ofta rådfrågade, Samling till och med en vederbörande ännu i dag synes sakna all kännedom, må nämnas, att den utgör sju små Band 4:0, innefattande äfven teckningar af några minnesmärken i Upland. Jfr i öfr. N:o 372 hos Warmbholtz.
Källa: Internet Archive ·