Sida 2
Berättelse om anställda gräfningar i Svenska Grafminnesmärken
2
hade fuallkomligt lika vidd med röret. Vid noggrann undersökning af ifrågavarande mörja funnos, bland en myckenhet mindre, förbrända benskärfvor, 3 till 4 menniskoben [af öfver ett qvarters längd hvardera, samt mycket spridda, större och mindre, stycken af ett grafkärl, några med inristade spiralprydnader. Icke ringaste tecken till metall varsnades. Under lagret vidtog fast grus af helt annan beskaffenhet, än rörets betäckning.
En annan lägre kulle med en liten midtsten, samt belägen i närheten, började derefter uppgräfvas ofvanifrån; och upptäcktes på endast en half alns djup ovanligt stora kol; men undersökningen afbröts af ett stridt och uthållande rägn.
EN
Ju närmare man skärskådar Södermanlands skaplynne i förhållande till dess minnesmärken, desto klarare framstår sanningen af Geijers åsigt, att landet varit helt och hållet en skärgårdstrakt, hufvudsätet för det öfriga Sverikes Vikingar; och hvad häfderna blott alltför dunkelt antyda, eller att det derjämte varit ett både Svenskt och Gör thiskt gränsland, kan ännu i öfverbléfna lemningar otvetydigt spåras. Grafminnesmärkena äro öfver hela landet jämnt utbredda, ehuru de betydligaste följa större sänkningar eller forna vattuleder. Jag har funnit, att grafvar med bautastenar företrädesvis tillhöra dessa sänkningars eller vattuleders omgifningar.
En betydlig sänkning, hvars forua egenskap af segelbar vattuled är alltför ostridig, begynner vid Nyköping, samt sträcker sig rakt vesterut genom Bergshammar, Tuna, Lunda, Kihla m, fl. socknar. Grafminnesmärken äro efter densamma, särdeles på norra sidan — skogiga berg följa sänkningens södra sida — ytterst talrika.
I Augusti månad innevarande år undersöktes tvänne af de många grafvar, hvilka förefinnas på Berga ägor i Tuna socken jämte ifrågavarande sänkning. En icke särdeles stor krets af klumpstenar fästade till en början min synnerliga uppmärksam” het. Dess tvärdrag utgjorde något öfver 3 famnar; och inom denna yttre krest voro med yttersta omsorg laggda ännu 4 kretsar, hvilka, i mån af närheten till fornlemningens midt, mer och mer höjde sig. Sjelfva midten upptogs af en rest sten, en I aln hög öfver jord. — Med tillhjelp af 3:ne gräfvare började kretsarna uppbrytas Ifrån midten, hvarvid minnesmärket fanns bestå af sammanförda stenar afungefar sam” ma storlek med kretsstenarna. Större delen af kretsen hade sålunda blifvit bortbruten, och hvarken i dess midt eller annorstädes det ringaste af märkelighet träffats, då, tätt invid och inom den ånnu icke vidrörda sydvestra delen af ytterkretsen, på 3 qvarters djup, ett svart lager af nära ett qvarters djuplek förmärktes. Undersökningen häraf skedde varsamt och sorgfälligt. Lagret fanns upptaga en oregelbunden, fast något rundad, vidd af omkring 5 qvarters tvärdrag, och utgjordes af tätt sammanpackade, större och mindre, kol, ben och aska. I denna mörja lågo icke mindre ån
Källa: Internet Archive ·