b0325
MED ANLEDNING AF KRIGET. 325
skildt krigspartiet i Frankrike, må erfara, att Englands rättskänsla blifvit kränkt, dess samvete upprördt öfver en handling, som man skulle trott omöjlig i vårt år- hundrade och som ej kan betecknas med ett mildare namn än brottets. - Underrättelsen om krigets utbrott har kommit så ha- stigt, att det häpna Europa ännu knappt hunnit sansa sig och betänka sin ställning, men hvarje flyende dag, näs- tan hvarje timme, bringar oss nya vittnesbörd därom, att samma dom, som Englands press skyndat att uttala, skall blifva hela den civiliserade världens. Från alla håll för- ljudas rop af harm och förtrytelse: från Spaniens patrio- ter, från Italiens, från de sydtyska staterna, som ännu för ett par veckor ådagalade en retad sinnesstämning mot Preussen, men nu, i känslan af den gemensamma faran, det gemensamma blodsbandet, hellre underkasta sig kri- gets härjningar än de emottaga Napoleons nesliga anbud om en neutralitet, som skulle rädda deras fält från att nedtrampas af främmande härar, men lägga Tyskland splittradt vid Cmesars fötter. Det är -- må vi väl märka detta det är icke längre ett krig mellan Preussen och Frankrike; det är ett krig mellan Tyskland och Napo- leonismen, mellan å ena sidan det framåtsträfvande, fri- hetsälskande, med vetenskapens segrar krönta, med sam- vetsfriheten och kulturen solidariska Tyskland, samt å andra sidan det sabelvälde, som började med att massa- krera franska medborgare och under sin nittonåriga till- varo ständigt hotat Europas sak, ständigt nödgat det un- derhålla kolossala härmassor, på samma gång som det inom egna landamären upprättat ett system, bygdt på våld, korruption och hyckleri, och, för att hetrygga sig
Källa: Project Runeberg ·