b0328
328 VIKTOR RYDBERG.
fela, om vi, i känslan af denna oförrätt, jublade öfver den felande broderns undergång! Bättre, värdigare och tillika klokare är det att af historiens rättvisa, som förr eller senare uppenbarar sig, vänta upprättelse åt vårt grannrike Danmark, än att se det stycke jord, som kal- las Slesvig, återvunnet på bekostnad af Europas frihet, fred och lycka - på bekostnad af vår egen utsikt att på afgörandets dag kunna med hopp om seger blöda för vårt gamla Sverige i dess kamp mot Panslavismens skaror. Vi hafva yttrat detta utan att hänvisa till de ännu icke afslöjade planer, som synas vara uppgjorda för att bringa äfven vårt fädernesland in i det förestående kri- get. Men när man har skäl att misstänka, det sådana planer verkligen finnas, så hafva vi desto djupare känt det som en samvetssak att öppet och utan förbehåll ut- tala vår mening. Inför en så hotande fara är det hvarje, äfven den obetydligaste medborgares plikt att söka värna vår neutralitet ej blott med det skäl, att vi önska freden för att undvika krigets materiella olyckor - detta skäl väger föga tungt i sådana sinnens vågskål, som svärma för »krigets ära» - utan med det än mäktigare argu- ment, att vi betrakta detta krig från vår eventuelle bunds- förvant Frankrikes sida som orättfärdigt och under alla förhållanden ärelöst, äfven om det skulle krönas med en tillfällig seger. Det vore ej blott en olycka, det vore en skam, om svenska folket ville utan protester finna sig uti, att dess söner ryckas ur sina familjers sköten för att på Tysklands fält slaktas i ett brottsligt anfallskrig för befästande af det allt annat än aktningsvärda napo leonska systemet i Frankrike.
Källa: Project Runeberg ·