Sida 23
OM LIFMODERMASSAGE. 20
-koncipierade hon under pågående behandling och födde ett fullgånget, lefvande flickebarn. Behandlingen fortgick i detta fall 1 3 månader, sålunda ännu efter den tid då hafvandeskap redan inträdt, ehuru dess tillvaro af mig under första månaden icke ens kunde anas. Det är nämligen högst vanligt, att hos klena kvinnor en eller flere perioder uteblifva under begagnandet af gymnastisk behandling. Så snart situationen blef mig klar, upphördes genast med specialbehandlingen, hvaremot den allmänna gymnastiska behandlingen ännu fortsattes någon månad framåt. Fallet synes mig i så måtto lärorikt, att det visar, det äfven en hafvande lifmoder utan fara kan utstå en mild behandling, äfven om man på grund däraf, att hafvandeskapet inträdde under andra månaden af behandlingstiden, och lifmoderväfnaderna sålunda icke kunde hafva hunnit genomgå några betydligare anatomiska förändringar, icke vill tillskrifva själfva behandlingen något inflytande på befruktningen.
Detta faktum står emellertid icke enstaka. På våren 1877
infann sig nämligen hos mig. ett fruntimmer, som företedde alla subjektiva symptom af en kronisk lifmoderinflammation. Vid inre undersökning befans lifmodern förstorad och sänkt. Ett ifrågasatt hafvandeskap förnekades på det bestämdaste af patienten, som ännu ammade sitt första barn samt under hela denna tid icke haft någon reglering. Dessa skäl tillbakavisade min förmodan, och behandlingen började samt fortgick någon tid, hvarunder de subjektiva symptomen betydligt förbättrades. Emellertid visade det sig snart, att min första förmodan var riktig; massagen afbröts, men med den allmänna behandligen fortsattes till terminens slut, och patienten befann sig hela tiden däraf förträffligt. Hafvandeskapet, under hvilket hon i dess 2, 3 och 4 månader äfven begagnande sig af de ZANDER'ska apparaterna i allmänt dietetiskt syfte, förflöt sedermera alledes normalt, och äfven barnsängen företedde inga störelser. Ännu ett tredje fall kunde anföras såsom bevisande det samma, men här inträffade befruktningen först mot slutet af behandlingstiden, se n:r 15. Patienten, mor för 1 barn, hade på 5 år icke koncipierat.
Af de 7, såsom obotade utskrifna patienterna, hafva endast tre begagnat kuren i lika lång eller längre tid än medelbehandlingstiden för förbättrade, och anser jag sålunda orsaken till det ogynsamma resultatet hufvudsakligast böra sökas häri. I ett af dessa tre fall, n:r 36, var den kroniska lifmoderinflamma-
AN REA RN
Källa: Internet Archive ·