Sida 3
TSCHANDALA.
ii
men nu följde en störtsjö af ursäkter för reparation och dylikt, och i nästa ögonblick var man inne i en stor, praktfull sal, full af solsken, så att magistern klarnade upp, i synnerhet då han såg en dörr, ledande ut till en balkong, hvilken bildade taket till stora porten.
Salen var ekpanelad till manshöjd, taket gipsadt i arabesker och prydt med målningar, och en gammal glaskronas slipade prismaglas bröto solstrålarna i regnbågens alla färger på den kolossala kaminhufven, som var prydd med ett söndrigt vapen. Möbleringen motsvarade icke det ståtliga rummets utsmyckning och bestod mestadels af musikinstrument i bristfälligt skick. Ett haltande klavér med få strängar, en harpa strängad med hampsnodder, en luta, en fiol, en basun funnos spridda här och der i rummet. På ett eländigt bord stodo två halftömda glas, som hade afsatt ringar efter sig; vid sidan af glasen lågo brödkanter och en fläsksvål som lemningar af en måltid, intagen på det smutsiga bordshörnet.
Golfvet var nersmordt med kalk och lera och fläckadt af jordklimpar, som buro spår af träskor. Men hvad som i högsta grad gjorde vistelsen i rummet obehaglig, var en genomträngande stank utan like; samma blandning af diskvatten, orent linne, gamla kläder, ruttet kött och våta hundar, som magistern redan i trappan hade lagt märke till. Halfqväfd af den skämda luften öppnade han balkongdörren och lät vårvinden strömma in. Baronessan, som märkte
Källa: Project Runeberg ·