Sida 2
Inledning
nietl»! emot jungsöt^ kolera, etc, ubn allt afsoenile pä: sjiikdoniens form fur tillfallet cJIer pntientcns Ullstånd. En skola finnes visserligen, 50m äfvcn med antagande aC iIbUb äjukdoniciis sjeirbeslaende suker alt väcka organismen Lill reaktion emot den, och en annan, som bestämmer sjukdomen sä som utgörande just denna naturens reaktion emot det IVämmande morbida elemotitet. Bredvid dessa har dock samtidigt ända irran Era sist ra tos oivh Asklepiadea mängden af läkare ansett sjukdom såsom nä got abnormt i organismen sjelT ouh dess tunklioner, Denita äsigt söitderralJer i e[i iviängd olika, allt som man mer eller mindre ensidigt fäster sig vid det ena eller andra organsystemet: väf naderna, vätskorna, nerverna (solidar-, hiimoral-, och nervpathologiska skolorna), eller ock vid ett eller annat enskildt fenomen fsåsoni Browns incitat>ilitetstbeori^ m. fl,) Det var Boiärhaves praktiska blick och djupare naturstudier, som tät honom inse, att sjukdomar ktinna uppträda sa väl i de fasta, som flytande delarne, och att sjukdomens säte och art utgöra något alltTör vexlande, att kunna ingg i defir^itionen af dess väsende. Han bestämmer sjukdom såsom ett tillstånd af störda naturen-Jiga funklion.er. 51en redan under hans närmaste lärjungar sonderföllo dessa satser till ensidiga skolor. En nyare tids paltiulngiska forskningar hafva återgifvtl honom rätt Dock hafva alla dessa systemer och äntiu fteni, till och med under sednaste tjugo äreOj herrskat på olika ställen och tider i Europa, och ännu finnes väl intet af dem, som icke någorslädes har sina försvarare.
Då jag antager sjukdomen vara "en abnorm verksamhet af organismen eller någon dess deF, vill jng nu försöka att utveckla de grunder, enligt hvilka deima de-
I
aa
&äft£.
Källa: Internet Archive ·