Sida 354
Femte kapitlet: Allmän öfversigt af själssjukdomarnes uppkomst, utveckling och utbredning
355
ständig, men rallen for blodig sjeirtiämnd. Perserna framstå såsom ett flitigt, sedligt och gotlmodigt folk, med mycken poetisk lyrtning; Hinduerne utmärka sig mera genom ett otroligt låtamod ocb försakelse. Till denna raca återkomma iri längre fram.
Mongoliska racen har ifrån början varit en folkvaci drande och eroTrande. I själsutrveckling är den stationär ocb utmärker sig genom en krass despotism, alt qvarstående raseri och förstöringsbegär. Inom den rena moQgoilska stammen råder ordning och konstflit, den iitniärker sig for gästfrihet, måttlighet och redbarhet, mei Jefver å andra sidan af röfveri, är grym och bämndgiri Bos Ghineserna är baicslughet ett bufvuddrag jenite dju risUt sinnlighet; de utsätta de nyfödda att förgäfi. Tibet råder polyandri. — Den Tschudiska stammen osnygg,^ lat och rå, fallen för frosseri; särskilt äro Ja' kuterne kända för sin fabelaktiga glupskhet. Den har ett utbildad t synsinne; fjerr seende förekommer hos Lappar ocb Schanianer. Alla äro de fallna för vidskepelse, dereniot icke for grymhot. Eskinioernas strider emot Indianerna göra här ett undanlag, men inom sig ocb emot främlingar visa äfven de vänlighet. — 0e finska folken f hvilka helt ocb hållet ofvergått till kaukasis stammens kultur, göra här ett franistäende undanta och påminna vi om det vi i förra delen yttrat angåen stammarnes förädling genom ombylta förhållanden.
Negrerne faafva skarpt utbildade yttre sinnen, föga känsla för skönhet och ordning, äro fallna för egenkärlek, spelsjuka och grymhet, men äfven inom andra stam^^j mar för lillgifvenhet och godmodighet. ^H
Malajerne utgöra öfvorgångsformeraf den mongoliska racen. I Oceanien uppblandad med drag af de förra ra-
ar ' r-
Qit-
i
Källa: Internet Archive ·
