Sida 388
Femte kapitlet: Allmän öfversigt af själssjukdomarnes uppkomst, utveckling och utbredning
3S$
»atureris allitiäiiiia lag oeb kait ick& undiitidraga «ig d^n. Ernot atla di^ssa driHur svarar en motsats, liknöjdheten, som olta )oreUom(jm?r Ijos djuret, men sältan i dt^ss vilda tilltitårid och normala yl tre fOrhällanden. Sr»arare firuier nian den hos del lama, örvertodrnde ocb forkleniade, äiiim snarare bo$ det af nienniskan fört ryckta ocli iiiissfaandl^de.
Alt begär Cd rmågnn hos djuret måste utmärka sig för retlighet och härtigbel finna vi lätt, då vi besinn», att intrycken med få undantag bos djuret direkte Öfvergå ifräii rece|itivite(B- till begär fö rniäga. Tecken tJII kmk visa sig hos både kalt, hund och äfven öfrtga, som åro Slit le i ii Ibland att hysa och visa det Därtill fordras nenUfgen en viss vana vid beqvamlighet. Otålight^tei^ är elt vanligt fenomen inom djurverlden , märkbar reda» hns foglarrre, mest utbildad hos bast och buiitK Envishet och baisstarrrghet tdthura vii^aa grupper såsom naturan- ]agf men törekoniiiia ofta äTven inom andra, t. ez> hos bä^ sten, renen, såsom Ébäll»ride lyte elter liliräliigt. Begäret till glupskhet och frossert ar det mest na tu renliga bos djuret. Normalt förakomnier del i stöir© grad , ju längre ned i djurserien vi söka del. ^lordtusten likaså. Oe högre stående arterna skona åtminstone sina egna , cch om de nedgöra mera än de bebölva , sker detta snarare af raseri och förstörelaebegiir, ån af frosseri. All föräta sjg är icke ovanligt hos djurert. Vi se det redan hos bf, som en lid hungrat; ännu oftare hos bund ocb katt. Ael qualitativa i födan lenuias icke hetler utnn afseende. Det synes på våra väl uppfostrade, det vilt säga konsUadt förvända, busdjur, — Vi nämnde nyss Icirslörel&ebegaret. I>elta är en vanlig ytterlighet af djureta mod, isynnerbet då det blir reladt, och i de flesta (lalt
4 I
Källa: Internet Archive ·